Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högre upp en vinkelrätt ställd mässingsarm, som uppbar tuben. Hos
Cuff kunde armen tillsammans med tuben förskjutas upp och ned
genom en skruv på den vertikala pelaren. Cuffmikroskopet blev
framtidstypen, sådan vi hava den, allmänt sett, än i dag. Dock
vidtogs redan under slutet av århundradet den viktiga förändringen,
att man, såsom fallet var å Culpepermikroskopet, lät tuben vara fri
och omslutas av en cylinder, i vilken den kunde förskjutas för
grovare inställningar. Cuff tillverkade även enkelmikroskop med
stativ enligt samma princip som hans sammansatta mikroskop, och
var det dessa, som togos i bruk företrädesvis av den tidens
vetenskapsmän.
I en oändlig mängd variationer, särskilt i avseende på stativen,
tillverkades mikroskop enligt de nämnda båda typerna, men
egentligen mest för nöjesbruk. För vetenskapliga undersökningar voro
enkelmikroskopen ännu fortfarande av större praktisk nytta.
Egendomligt är, att de optiska uppfinningar som gjorts, väl fingo
tilllämpning vid teloskopkonstruktioner men ej samtidigt, utan långt
senare, vid mikroskoplinserna, såsom avbländningar och
akromatiserande linssystem. Det märkligaste är, att den bekante optikern
Dolland, som verkligen förfärdigade akromatiska teleskop och som
även tillverkade mikroskop, ej tillämpade sin erfarenhet från
teleskopen på mikroskopen och insatte i dem akromatiska linssystem.
Vid 1800-talets inträde stod därför som huvudfråga att lösa för
mikroskopets utveckling dess akromatisering. Den förste, som
lyckades härmed var holländaren Herman van Deyl i Amsterdam, men
hans mikroskop kommo ej till allmän kännedom. Däremot var det
ej mindre än tre män, som nu förde akromatiska mikroskop i
marknaden. Det var en tysk, Frauenhofer i München, en italienare,
Amici i Modena, och en fransman, Chevalier i Paris. Deras
mikroskop voro av den art, att man nu kunde sägas hava fått ett
sammansatt mikroskop, som tillfredsställde fordringarna av ett
vetenskapligt instrument, fastän det ännu behövdes oerhört många
detaljförbättringar och optiska uppfinningar, innan den fullkomning
uppnåddes, som ett nutida största Zeiss-mikroskop visar.
Det av mig ovan omtalade svenska mikroskopet var tillverkat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
