Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIKROSKOP AV SVENSK TILLVERKNING. 11
lådan som fot, ter sig mikroskopet såsom närstående bild visar.
Fig. 4. Tuben utan linser är 15 cm. lång. Den består av två delar,
som skruvas åtskilda och för att spara utrymme skjutes den ena
delen in i den andra, när instrumentet skall läggas ned i lådan. De
båda okularen kunna då också skjutas in i vardera ändan av
cylindern. Till tuben höra tre stycken objektiv, vilka vardera bestå av
en lins med olika brännvidd. Objektiven kunna dock kombineras,
varigenom förstoringen ökas allt efter som två eller tre objektiv
skruvas på varandra på samma sätt, som gjordes på de Plösslska
och Schieckska mikroskopen, vilka just vid 1830-talets början kommo
i ropet. Karolinska institutets första större mikroskop var ett från
Plössl i Wien och Lunds anatomiska institutions ett från Schieck i
Berlin. Tuben var här excentriskt skruvad till en axel, som utgick
från det runda mässingsstativet på sådant sätt som Cuff först infört.
Objektbordet var förskjutbart uppåt och nedåt medelst en drevskruv.
Med bordet inställdes alltså objektet. Tuben försköts ej.
Objektbordet var ganska litet. På nedre delen av stativet satt en
inställ-bar belysningsspegel. Objektiven, vilka såsom sagts, bestodo av
enkla linser, voro klara och gåvo goda bilder. Ehuru mikroskopet
tydligen var avsett att användas såsom sammansatt mikroskop med
sin långa tub kunde det dock även anordnas såsom enkelmikroskop,
vilket dubbelbruk länge varit vanligt och som ännu låg i tidens
smak. Så t. ex. voro de präktiga stora Chevalierska mikroskopen
apterbara både till sammansatta och enkla mikroskop eller
preparer-mikroskop.
Det Littmannska mikroskopet var tydligen på sin tid ett gott
litet mikroskop, som nog var till mycken nytta. Säkerligen var
det ej det enda, som Littmann förfärdigat, om vi ännu ej känna
flera signerade av honom.
I Medicinsk-historiska museet finnes ett litet mikroskop, som
tillhör Nordiska Museet och som skänkts dit av en kapten A. Leijer
i Stockholm. På en tubdel är ingraverat »Stockholm», men intet
personnamn. Fig 5. Det är inte uteslutet, att detta mikroskop är
gjort av Littmann, men mikroskopet är mycket enklare och något
grövre arbetat. Att mahognylådans inre, som skall mottaga de av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
