Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIDVINTER OCH TJUGONDAG. 47
rius, utdela vetebröd, »Hilaribrod», åt fattiga barn. Utdelningen sker
för medel ur en gammal stiftelse.1 - I Frankrike firades »la fete
des fous», den uppsluppna karrikatyren på kyrkliga ceremonier,
stundom på den trettonde januari, octava epiphanise, men den äger
intet inre samband med detta datum och har ofta firats på andra
dagar, t. ex. Menlösa barns dag, den 28 december.
*. ^^^^
Även i England synes regeln vara, att julen avslutas på
trettondagen, vars förafton, »twelfth night», uppbär hela den samling av
upptåg och glada riter, som beteckna jultidens kulmen och avbrytande.
Dock finna vi i äldre engelska lagar spår av ett julfirande fram
till tjugondagen. Visserligen har den äldre anglosaxiska
lagstiftningen samma julperiod som i allmänhet stadgas i katolska länder,
men kort före den normandiska erövringen, under Ethelred II (991-
1016) utsträckes julfriden i vissa hänseenden från advent till
epi-faniens octav.2 Likartade bestämmelser återkomma i Edward
Con-fessors lagar och i den lagsamling, som under namnet King Canutes
la w avfattades i början av 1100-talet.
Med dessa märkliga fakta bör sammanställas ett egendomligt
ställe hos den gamle historieskrivaren Bucchananus, som anföres av
Ole Worm i Fasti Danici.3 Det heter i Bucchanani framställning
av konung Arcturus’ bedrifter, att sagokonungen efter erövringen
av Eboracum (York) gick i vinterkvarter i slutet av december. Han
återupplivade då de gamla saturnalierna: »SED NUMERO DIERUM
DUPLICATO ET, APUD POTENTIORES, TRIPLICATO : QUIBUS
DIEBUS PIIOPE NEFAS HABETUR, ALIQUID SERIAE REI AGERE .
NOSTRI IVLIA ID FESTUM VOCANT, CAESARIS VIDELICET
NOMINE, PRO SATVRNO, SUBSTITUTO.>,4
Detta försök av en humanist att härleda den engelska julen ur
de romerska saturnalierna tvingar honom att särskilt förklara den i
1 Birlinger, Aus Schwaben, II, sid. 28.
2 Tille, anf. a. sid. 164 o. f.
8 O. Worms, Fasti Danici, Hafniae 1643, sid. 20.
4 *men med antalet dagar fördubblat eller, hos de mäktigare, tredubblat: under
vilka dagar det ansågs nästan ogudaktigt att sköta någon allvarlig angelägenhet. Vårt
folk kallar denna fest IVLIA, i det inan nämligen satt Caesars namn i. stället för
Saturnus.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>