Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIDVINTER OCH TJUGONDAG. 53
När nu första versparet i Cisio Janus på swenska innehåller
rimmet »Knut - ut» och placerar Knut som 7:e ord, d. v. s. på V*?
kan detta å ena sidan i hög grad ha bidragit till att sprida rimmet,
men får icke tagas som bevis för svensk datering av julslutet.1
Överhuvudtaget är det farligt att ur 1600-talets bondepraktikor och
andra förteckningar på »märkelsedagar» från denna tid draga
slutsatser angående äldre svensk folksed. »Bondepraktikan är till sitt
ursprung icke något svenskt arbete, utan en bearbetning eller helt
enkelt en översättning från tyskan med några obetydliga jämkningar
och tillägg efter svenska förhållanden», säger H. Rosman i ett tillägg
till det av honom redigerade nytrycket av 1662 års bondepraktika.2
Det vore i hög grad nyttigt att söka i detalj följa de stora
förändringar i fråga om märkelsedagar och tidsräkning, som denna
tyska import åstadkommit hos svensk allmoge. Det är sannolikt en
ganska genomgripande revolution, som sedan 1600-talet i all stillhet
försiggått på detta område, och av det, som under 1800-talet
insamlades som urgammal svensk folksed, torde en icke ringa del
kunna föras tillbaka till den fr. o. m. 1600-talet spridda
kalender-litteraturen. Om detta nu också skulle vara fallet med namnet
Knut på 13A och rimmen på »Knut - ut», så gäller det däremot,
såsom runstavarna visa och landskapslagarna antyda, ingalunda
julslutet på tjugondagen, som tydligen har,ett betydligt äldre ursprung.
Vilket är nu detta ursprung?
Jag tror mig ha visat, att det icke får sökas i kyrkans
inflytande, enär förhållandet saknar paralleller från andra
kyrkoprovinser. Skillnaden mellan tjugondagens framträdande i de officiella
kyrkliga kalendarierna och i de folkliga kalendrarna, såväl som
den förändring, som i och med reformationen sker med detta datum
även i de tryckta almanackorna, antyder i stället, att det är en
oberoende av kyrkan existerande nordisk folksed, som ligger bakom
1 Möjligen kan versparet, som lyder,
Omskaaren bleff Jesus besökt aff Kong Knut,
Badh them hielpa sigh ät drifva Jwlen uth
ha omtytts för svenska behov, i det orden »drifva Jwlen uth> komma på 13, 14 och
15 och sålunda »utdrivandet* åtminstone börjar på rätt datum.
2 Bondepraktikan, Norstedt o. Söners förlag. Stockholm 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
