Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 LITTERATUR.
Sixten Samuelsson, den flitigaste medarbetaren, har härförutom
lämnat ett bidrag, Värmlands historia, vilket behandlar landskapets
öden och utveckling fr. o. m. medeltiden t. o. m. närvarande tid,
politiskt, krigshistoriskt, administrativt, ekonomiskt o. s. v.
»Finnarna intill 1600-talets slut» - d. v. s. deras invandrings- och
kolonisationshistoria - avhandlas i en artikel, författad av Erik
Falk. Artikeln, en litteraturstudie med inslag av ett och annat
nytt moment, finner jag vara välskriven samt riktigt sammanställd
på grundval av de av författaren använda källorna, men en uppgift
däri tarvar rättelse. En plansch med underskrift Värmländsk
finn-stuga (del III, s. 272-3) återger tydligen icke alls någon finnstuga,.
utan helt enkelt en vanlig skogsarbetarbostad, s. k. timmerkoja.
Tager jag ej allt för mycket fel är det samma koja, som fanns
tillfälligtvis uppsatt vid utställningen i Karlstad sommaren 1903. Jag
tycker mig med bestämdhet igenkänna interiören och de provisoriskt
upphängda museiföremålen.
Med de övriga i samma kapitel återgivna bilderna (fig. 35-38),
enl. artikelförfattarens uppgift lånade från Sv. Turistföreningens
samlingar, förhåller det sig så, att de tillhöra en större serie
fotografier, som på Nordiska Museets bekostnad togos 1899 vid en av
undertecknads resor inom finnskogarna och varav (genom den
tillfälligt assisterande fotografens privata förmedling) kopior hamnat
på olika håll. Förhållandet tarvar inom parentes en förklaring,
emedan dessa kopior ej alltid, där de använts, blivit handhavda med
fullt tillräcklig urskillning. För konsekvensens skull borde måhända
bilderna ha förtydligats med närmare lokaluppgifter (t. ex.
gärdsel, bynamnen) såsom eljest alltid skett i den så omsorgsfullt
redigerade Värmlandsboken. Artikelförfattarens uppgift, att finnpörtena
ha övergivits, håller inte ännu i full bemärkelse streck. Över hundra
finngårdar, de flesta med rökstugor, i stort antal bebodda, hava
under de senare åren (1916, 1920), avbildats och uppmätts.
Uppsatserna »Bruks- och Herrgårdsliv i Värmland» av Reinhold
Geijer och »Ur värmländskt prästgårdsliv» av Grustav Lizell få ej
här helt förbigås. Till kännedomen om den lantliga
högreståndskul-turen, ofta så nära besläktad med bondens gamla kultur, lämna dessa
i bästa mening populära bidrag ett värdefullt stoff. En bild av
Lucia med kaffebricka och ljus i håret pryder den förstnämnda
uppsatsen. Den senare innehåller en Lucia-visa med ord och melodi
något som tillhör litteraturens allra största sällsyntheter.
Vidare tar man med nöje del av ett par språkliga uppsatser,
skrivna av Adolf Noreen och Sixten Samuelsson, av Axel Dalmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
