Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TJARBRANNINGSMETODER I VÄSTRA SVERIGE.
93
Fig. 11. Tjärugn som fig. 10. Skärning E-F.
(1. 0,50 m., br. 0,75 m., h.
1,20 m.). På 0,45 m.
avstånd från detta valv var
uppfört ett annat valv av
gråsten, »manteln». Sedan
töret satts in innanför
tegelmurarna på den av
bark betäckta marken,
murades väggen vid F (fig.
10) igen, så att ugnen blev
helt sluten. Eldningen
skedde i mellanrummet
mellan murarna, varvid
veden kastades in genom
öppningarna vid a och a,
fig. 10 och 12. När tjäran
destillerade ut, följde den
markens lutning och rann
ut genom ett hål i en
lerklump b fig. 11 samt
vidare i en träränna till ett
uppsamlingskärl. I det
yttre valvet fanns på
översidan en öppning C, fig. 11, genom vilken draget i mellanrummet
mellan valven kunde regleras med tillhjälp av en lös sten.1 Ugnen
hade använts för tjärframställning till avsalu.
Ugnar av detta eller annat slag enbart för tjärbränning ha
icke påträffats i de övriga landskapen, där undersökningar pågått.
Ang. tjämgnar se: Reimers. a. a. och A. W. Söderhielm, Iakttagelser rörande
tillverkning af terpentin, tjära, harts och lysolja m. m. Westerås 1869.
j
C-E> fietfdfrån A)
x._s
Fig. 12. Tjärugn som fig. 10. Skärning C-D,
sedd från A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
