Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINMAGI. 115
LINMAGI.
Härom året - det var i juli år 1920 - befann sig författaren en
dag ute på promenad i den av höga berg omramade vackra
Drauda-len i Kärnten i Österrike. Vid passerandet av ett linfält fästes
därvid min uppmärksamhet vid en i fältets mitt uppstickande lövkrans,
vilken satt fästad på en i jorden nedstucken käpp. På framställd
förfrågan meddelade mig en kvinna, som befann sig i närheten, att
kransen i fråga hade satts dit för att linet skulle växa bra. När
linet vuxit upp något litet, och ogräset rensats bort, var det
brukligt, sade hon, att pryda fältet med en dylik lövkrans, ty likaså
högt som denna satt, likaså högt skulle också linet komma att växa.
Det var vad min sagesman hade att förtälja. Vidare intressanta
upplysningar fick jag sedermera genom att studera den i sitt
hemland så högt skattade författaren och skildraren av folklivet i
Kärnten, Franz Franziscis arbete: »Kärntner Alpenfahrten».1 Han berättar
där hurusom enligt ett i Kärnten gammalt, ännu på 1890-talet
kvarlevande bruk, den kärntniska bondhustrun midsommaraftonen, då
eldarna började att låga upp på bergen runtomkring, i mitten av sitt
linland plägade att sticka ned en med en krans av ängsblommor prydd
al-käpp. Enligt folktron skulle då blomkransen ha sådan inverkan på
linet, att det växte likaså högt som käppen stack upp ovan jord.
Blommorna till kransen skulle plockas på Kristi lekamens dag,2 då man
vid den denna dag sedvanliga festprocessionen under välsignelsens
utdelande hängde kransen på en vid det i det fria stående altaret
upprest liten gran, på det att även kransen sålunda måtte bli invigd
och få del av välsignelsen.
1 Wien 1892, s. 130 ff. Franzisci, i sitt hemland kallad »den kärntniska
folk-kunskapens fader», föddes d. 26 dec. 1825 i Klagenfurt. Prästvigd 1851 verkade han
i olika delar av landet, varunder han hade goda tillfällen att lära känna det kärntniska
folklivet. Död såsom domprost i Grasendorf nära 95 år gammal. I ett flertal arbeten
har denne Kärntens Feilberg lämnat folklivskildringar av bestående värde.
2 Kristi lekamens dag firas av den romersk katolska kyrkan som en stor kyrklig
fest första torsdagen efter Trefaldighetssöndagen. - I den österrikiska provinsen
Steier-mark säges en vacker Kristi lekamens dag bebåda en god sommar. >Steirischer
Kalender auf das Schalt Jahr 1920>, Graz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
