Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 SMÄRRE MEDDELANDEN.
Blomkransen fick man inte kasta bort, utan den skulle
omsorgsfullt gömmas, och när så bastun första gången eldades upp, var denna
krans det första som skulle läggas på elden, ty då kunde man vara
säker om att icke linet skulle träffas av »brand» eller någon annan
olycka.
Förutom en sådan krans kunde man även på de flesta linfält få
se friska grenar av vide eller oxel eller också »palmer»1 stå
nedstuckna i trenne hörn av landen till skvdd mot ohvran. vilken då för-
»> \j *
svann genom det öppna fjärde hörnet.
En vid bråkningen av linet viktig person var »der Haarpatsch»,2
den som skulle elda ugnen i bastun. Han skulle alltid undfägnas
på bästa sätt och få något riktigt fett att äta, på det att linsådden
skulle bli särskilt oljerik. Honom tillkom även plikten att lägga
den vigda blomkransen på elden, för vilket uppdrag han erhöll tre
linknippen (»Bösl Haar»). Vidare hade han även att fördela de rötta
linknipporna bland flickorna, som bråkade linet. Lycklig den som
fick den sista knippan, som kallades »die Braut» (»bruden»),3 ty hon
skulle mycket snart själv stå brud.
Linet ligger den kärntniska bondhustrun särskilt om hjärtat.
Vad gör hon icke allt för sitt kära lin! Redan mitt i vintern tänker
hon på de späda linplantorna och på åkningen för långt lin
(»Haar-langfahren»), ty ju längre inan åker på trettondagen, desto längre
blir också linet. Enligt gammal sed skulle man nämligen
trettondagen fara till den näst största församlingen för att där övervara
gudstjänsten och under vägen begåva några fattiga och så inte
heller glömma att stjälpa, ty då skulle man få vackert lin.
Detta bruk att åka för långt lin är väl nu alldeles bortlagt,
1 Så kallas sammanbundna blommande videgrenar, som palmsöndagen invigas i
kyrkorna och sedan användas dels som bot mot sjukdomar och dels till skydd mot
oväder.
- Haar eller Flachs, Lcin = lin. Jfr den svenska och fornnordiska benämningen
på lin, hör: danska hor: flit haru, harö ävensom den fornn. på hår, har. - Patsch eller
Tölpel = tölp, oskicklig människa, betyder även mjuk sko, toffel. I ett annat arbete
av Franzisci >Culturstudien iiber Volksleben, Sitten und Branche in Kärnten», Leipzig
1902, s. 71, förekommer en femininform Patschin (Dörrerin).
3 J Västergötland kallas en docka lin >höra-bru> (linbrud). Rietz: Ordbok
.över svenska allmogespråket. Malmö 1867. Jfr även artikeln Brud därsammastädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
