Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - GULDSMEDSÄMBETET I MALMÖ med förteckning över i Malmö verksamma mästare 1630—1850. Av GUSTAF UPMARK.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkring Larsmässotiden, efter Larsmässomarknaden i Lund. —
Ämbetslådan, vilken som ovan omtalades är daterad den 29 augusti 1690,
och som enligt inskrift i locket renoverats år 1714, behövde den 5
november 1730 repareras, och den 18 mars året därpå anmäldes till
protokollet att den åter var färdig.
Den 5 november 1734 förelades för första gången en kaffekanna
som mästerstycke, och blev en dylik pjäs därefter rätt länge det
vanliga mästerstycket i Malmö liksom annorstädes.
Liksom i Stockholm upprätthölls också i Malmö en bestämd
skillnad mellan guldarbetare och silverarbetare. Den 4 december 1739
tvistade sålunda guldarbetaren mäster Niklas Boberg med
silverarbetaren mäster Samuel Klerck inför ämbetet därför att den senare
befattat sig med infattning av stenar, embetet tillhöll mäster
Klerck att för framtiden låta bli sådant arbete, »som
guldarbetareprofessionen tillhörer». Några år senare, den 13 augusti 1744, var
samma fråga föremål för diskussion.
Vid ämbetets sammankomst den 17 april 1752 föredrogs Kungl.
Kommerskollegii skrivelse av den 6 april 1752 till Konungens
Befallningshavande angående stämpling av guldsmedsarbeten: om i en
stad äro två guldsmeder skall den ene hava hand om stadens
stämpel med alphabetet, varmed allt där förfärdigat silverarbete skall
betecknas. Här säges sålunda uttryckligen att stämpling med
årsbokstav skulle äga rum vid denna tid, sex år innan den för alla
landets guldsmeder gemensamt och enhetligt gällande förordningen
härom utkom. — Som jag nedan skall uppvisa, hade
årsbokstavsstämpling redan långt tidigare ägt rum i Malmö.
På våren 1752 var den äldsta bevarade protokollsboken
»fullskrefwen», och dåvarande åldermannen Chr. Fr. Hart lät därför den
l maj 1752 »förfärdiga» en ny protokollsbok, som räckte ända till
dess skråväsendet upphävdes år 1846; det sista protokollförda
sammanträdet hölls den 23 juni 1847.
Den 21 maj 1753 omtalas att ämbetet genom Magistraten fått
del av Kungl. Kommerskollegii brev angående stämplingen: alla
mästare skulle insända avtryck av sina stämplar samt namn och
signet till »Controll-Contoiret» i Stockholm. I Malmö funnos då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
