Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 NORDISKA MUSEETS FEMTIOÅRSFEST.
Förvisso krävde och kräver det arbetet icke mindre hänförelse,
ickemindre kraft, uthållighet och kunskap; icke minst därför att det icke utåt
kan framträda med den glans, som det första segerrika framträngandet och
därför icke från den stora allmänhetens sida röna samma intresse och
popularitet. - Det är inte nytt längre! - Utomstående och de som se ytligt
på saken uppfatta stundom denna mognadens och skördens tid som ett
stillestånd i arbetet. - Intet är oriktigare, och intet är heller menligare för
verksamhetens fullföljande än om sådana meningar göra sig hörda som en
högljudd och tanklös kritik. Jag understryker tanklös, ty en vederhäftig kritik
är förvisso till gagn, och sporrar till nya kraftiga tag.
Artur Hazelius skapelse utgör resultatet av en lång utveckling av de
kulturhistoriska intressenas vård i Sverige, resultatet som framträdde, när
jordmånen var beredd efter generationers, århundradens mödosamma, ofta
trevande förarbeten. Nordiska Museet rymmer inom sin intressesfär och har
till gemensamt arbete samlat en mängd krafter inom olika
vetenskapsområden, som tidigare verkade utan inbördes känning med varandra. - Med
rötter i svensk kulturforskning, som kunna ledas tillbaka ända till
renässanstiden, då Gustav Vasa gjorde svenskarna till ett enda folk, har Nordiska
Museet i sin verksamhet, sådan den nu bedrives, i sig upptagit strävanden
som framträdde i ärkebiskop Olaus Magni Historia om de nordiska folken*,,
tryckt i Kom 1555, som burits av män bland Gustaf II Adolfs samtida, av
dem som stöddes av Magnus Gabriel de la Gardies mecenatskap, av den
väldige Olof Rudbeck och hans krets, av Linné och frihetstidens forskare,
av göterna och nyromantikerna under 1800-talets förra del. Och till sist
här-museet blivit centralinstitutionen för en mängd av de på den svenska
kulturforskningens område arbetande krafterna från senare delen av 1800-talet.
Antalet av museiinstitutioner, som vuxo upp inom landet med Nordiska
Museet som förebild redan under 1870- och 8O-talen, har alltjämt vuxit, och
de senaste årtiondenas hembygdsrörelse, som ju också har sina rötter i den
jord, ur vilken Nordiska Museet vuxit fram, har medfört en oerhörd tillväxt
av de kulturhistoriska museernas antal, en tillväxt som ännu synes vara långt
ifrån avslutad. För närvarande finnas omkring 150 dylika museer i
vårt-land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
