Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 LITTERATUR.
haft att kämpa emot genom bristen på kunskap om de baltiska
provinserna. Det var denna brist, som föranledde undertecknad år
1922 att, sedan planerna på en större expedition till Estland måst
skrinläggas, föranstalta om en undersöknings- och inköpsresa ti]l
Svensk-Estland. Denna kom också till stånd genom tillmötesgående
från Jubileumsutställningen i Göteborg, men behövde redan nu, när
Lettland blivit närmare känt, kompletteras av en liknande
utforskning av Estland i dess helhet, såvida icke den nybildade estniska
staten själv utför denna, i vilket fall man må hoppas att
Bielen-steins arbete måtte stimulera till en snar publicering på något av
kulturspråken.
8. E.
RANTASALO, A. V.: Der ackerbau im volksaberglauben der finnen und
esten mit entsprechenden gebräuchen der germanen verglichen.
I-III. Sortavala 1919-1920.
Den för varje folkminnesforskare och etnolog välbekanta
tidskriften Folklore Fellows Communications, vilken under sin tidigare
tillvaro uteslutande ägnade sig åt folk vitterheten, har på senare tiden
begynt att alltmer omfatta även folktro och folksed. En början
gjordes i viss mån redan 1915 med R. T. Christiansen’s värdefulla
avhandling om den andra Merseburgerbes värj elsen, där de formeln
beledsagande riterna - om ock på grund av gångna tiders
försumlighet mindre än man Önskat - vunnit beaktande så som aldrig hittills.
Vad här ovan nämnda arbete beträffar är det visserligen ännu
endast delvis utkommet, men då det tycks, som om avslutningen någon
tid skulle låta vänta på sig, må det i tryck föreliggande här i
korthet anmälas.
De utkomna tre häftena behandla: h. l svedjande och plöjning,
h. 2 och 3 såningsarbetet. Avdelningen om skörden återstår således.
Att icke blott hos finlandssvenskarna utan ock hos finnarna och
dem närstående folk ålderdomliga åkerbruksseder och riter av
germanskt skaplynne skulle i stor utsträckning vara bevarade eller
kunna konstateras, kunde man a priori antaga, och med spänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
