Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 95
motsåg folklivsforskaren, vad vetenskapen en gång därifrån i detta
hänseende skulle förvärva. Sedan nu dr Rantasalos arbete börjat
utkomma, kan man säga, att resultatet t. o. m. Överträffar
förväntningarna. Samlingsfältet har visat sig otroligt givande, och med den
intensitet, som utmärker den finländska folklivsforskningen i dess
helhet, har material nitiskt insamlats. I saknad av tillfälle att
hän vända mig till källorna vågar jag icke yttra mig om, i vad mån
dessa också kritiskt nagelfarits.
Något som för den västeuropeiske läsaren av dr Rantasalos bok
torde förefalla såsom för de finska folken egenartat, är det myller
av »andar», som i allt göra sitt inflytande gällande. Allt - vatten,
skog, eld, jord - är befolkat av »völkchen» (väet\ och mycket, som
hos vårt eget eller andra folk skulle förklaras såsom enkel
analogi-och sympatimagi, blir enligt författaren på finsk botten ett utslag
av manistisk animism. Det är »småfolket» (völkchen) som äro de
verkande, och enligt dr Rantasalos förklaring (I s. 6), i anslutning
till hans lärare K. Krohn, äro dessa kosmiska »småfolk» (völkchen)
i själva verket avlidna människors väsenden. Onekligen låter detta,
sedan prseanimistiska eller animatistiska teorier allmänt slagit igenom,
något främmande för våra öron.
Till belysning av vad jag nyss sagt vill jag ur dr Rantasalos
arbete anföra ett par enkla exempel på sådana magiska riter, som av
utomfinsk folklivsforskning skulle förklaras såsom ren analogimagi,
men som av dr Rantasalo erhållit en manistisk-animistisk förklaring.
I del I s. 42 omtalas, huru en ovän genom att invid svedjelandet
nedsticka tre ris, som tagits ur den vid svedjandet använda kvasten,
åstadkommer missväxt genom torka. Författaren tillskriver »eldfolket»
(feuervölkchen) denna verkan. En allmänt spridd sympatimagi för
växtlighet är att nedsticka gröna kvistar i sädesfältet - är icke
den anförda finska nidmagin helt enkelt en direkt motsats till denna?
- I samma del, s. 9, anföres den även från vårt land upptecknade
seden att vässa en yxa eller lie med en bävertand. Tron på ett
sympatiinflytande av den skarpa, även grova träd fällande bävertanden
är här alldeles påtaglig. Författaren härleder dock detta bruk från
tro på inflytande av »vattenfolket» (wasservölkchen), men tillägger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
