Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA TAPETER TILLHÖRANDE SERIEN DE GODE HJÄLTARNE. 99
även ansedda såsom ridderskapets grundläggare och såsom de, vilka
infört bruket av vapensköldar. De erhöllo i denna egenskap också
sina egna vapen, vilka, om icke alltid, så dock mestadels voro
desamma. Sålunda t. ex. kung David en harpa, Artur Englands,
Skottlands och Bretagnes tre kronor, Karl den store som kejsare av
Tyskland och konung av Frankrike en halv dubbelörn och en halv lilja,
Gottfrid av Bouillon Jerusalemskorset, o. s. v.
För motivets livskraft, resp. popularitet talar utom dess
förekomst inom olika konstarter bland annat detsammas sedan 1300-talet
århundrade efter århundrade fortsatta användning. De nio hjältar,
som år 1336 vid ett festtåg i Ärras framställdes av stadens och
omnejdens hantverkare och småborgare,1 möta vi två århundraden
senare (1532) tre och tre framställda dragande krigsgudens vagn vid en
av konung Frans I:s många »Joyeuses entrées»,2 och vi hava ännu i
våra dagar, ehuru för flertalet obekanta, i den franska form av
kortlek, som också fått burskap hos oss, kunnat se dem under gestalten
av de fyra kungarne: Alexander, Caesar, David och Karl den store
och som ruter knekt antikens tredje hjälte, Hektor.3
Man kan förstå, att motivet måst särskilt tilltala generationer,
för vilka striden var en lika älskad som ärorik uppgift och
tapperheten en av mannens främsta dygder. »Ce n’est point reprouche en
ce monde ä un roy, s’il pert bataille», heter det i den gamla roman
jag förut citerat4, »ains (men) (il) a grant honneur, d’avoir eu hardement
de combatre avecques son ennemy». Striden som sådan var i så hög
grad huvudsaken, att det ej ens var önskvärt att alltid segra, ty,
säges det betecknande nog, om någon jämt och ständigt skulle segra,
skulle ju kriget snarligen taga slut.
Med kännedom om det medeltida tapetväveriets rikhaltiga
ämneskrets och den popularitet det nu nämnda motivet åtnjöt, faller
det nästan av sig självt, att de nio hjältarne skulle komma att
1 Jfr Bulletin de la Société des anciens textes frangais, IX, sid. 47 ff., Paris
1883.
2 Enligt en författare kallar Mars i Guillaume de Machaufs poem La prise
d’Alex-andrie från omkring 1370 de nio hjältarne »ses bons et chers amis».
3 Namnen äro, oförstådda som de varit, nnmera borttagna.
4 Le débat, sid. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
