Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 SIGURD ERIXON.
Intill 1720 uppräknas sju »laga hus», som församlingarna ägde
att uppföra och underhålla. I Kristoffers landslag angivas dessa vara
1) stuga, 2) stekarhus, 3) lada, 4) kornhärbärge, 5) visthus, 6)
sömnhärbärge och 7) fähus. I andra lagar eller förordningar varieras
denna lista något, men närmare upplysningar om hur de olika husen
skulle vara beskaffade meddelas i allmänhet ej. Först i
resolutionen på allmogens besvär 1720 lämnas mera ingående bestämmelser.
Listan omfattade härefter l-2) »en sätestufwa med twenne kamrar
och ett kiök sampt en förstufwa under ett tak, 3) ett brygghuus,
hwaruti är baakugn och kiökspiis, 4) en bood med dubbel bottn eller
låfft, 5) ett wisthuus, 6) en lada af twenne gålff och en loge mitt
uti 7), ett fähuus med skulle där ofwan uppå sampt stall med nödige
spiltor.» Detaljbestämmelserna kunna vi här tillsvidare bortse ifrån.
Övriga nödiga byggnader ägde prästen själv uppföra.1
En individuell behandling av dalaprästgårdarna ligger
emellertid utanför ramen av denna uppsats. Avbildningar, uppmätningar
och beskrivningar av nu existerande prästgårdar i Dalarna ha ännu
gjorts blott i ringa utsträckning. Ej heller har jag här utnyttjat
lantmäterikartor och annat liknande material, som kunde vara till
ledning för utredandet av gårdstyperna. Avsikten är blott och bart
att göra en sammanställning från ett flertal viktiga punkter inom
landskapet av prästgårdarnas typförråd under 1600-talets två sista
decennier och närmast följande tid under 1700-talet.
Detta tidsavsnitt är valt med hänsyn till källorna. Först under
denna epok kan man, utan specialundersökning inom varje socken
få en tydligare inblick i sådana frågor rörande husgruppering och
inredningsdetaljer, soin äro av betydelse för landskapets
byggnadskultur och bostadsskick i stort. Möjligen kommer denna
sammanställning framdeles att kompletteras med annat material belysande
andra befolkningsgrupper inom landskapet.
När de b är fråga om att urskilja hustyperna äro givetvis
inventarierna av mindre intresse. Tyvärr lämna oss även husesynerna
många gånger i sticket. Ibland äro de icke fullständiga, i andra
1 Jämför P. Abrahamsson: >Swerikes rijkes landslag> etc., Stockholm 1726, sid. 21,
samt Emanuel Drangel: Anmärkningar til Sweriges rikes lag. Stockholm 1766, sid. 127 if.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
