Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS SENARE DEL. 167
Stora Tuna 1725: tröskarstugan och drängstugan med en kammare
och förstuga emellan.
Särna 1736: drängstugan och sätestugan med en mellan kammare.
Husby 1738: portbyggningen, bestående av en kammare och en
drängstuga med en mellankammare.
Grangärde 1765: biskopsstugan och drängstugan med en
»giernings-kammare» och förstuga emellan.
Ett flertal andra belägg må här uteslutas. Förutom dessa
finnes en mängd andra parstugor med längre driven rumsindelning.
Av särskilt intresse är här först den specialtyp, som har kök på
den förutvarande mellankammärens plats:
Mora 1693: bagarstugan och stora herrstugan med kök och förstuga
emellan.
Grytnäs 1697: sätestugan och bagarstugan med kök och förstuga
emellan.
Härtill komma mera komplicerade typer:
Vika 1682: i sätestugubyggningen: en stuga och två (fram) kamrar
gentemot stora herrstugan med kök och förstuga emellan.
Leksand 1704: nystugan och morsstugan med kök och förstuga
emellan (till morsstugan även särskild förstuga).
Grangärde 1765: i karaktärsbyggningen: sätestugan eller
vardagsstugan (med kammare) gentemot salen (med kammare) och
emellan dessa kök och förstuga. (Dessutom var en sal tillbyggd.)
Denna typ med mittkök är inkommen söderifrån och påträffas
under 1600-talet icke blott i Dalarnas prästgårdar utan även i
bergsmansgårdarna. Däremot har den aldrig fått fotfäste i bondgårdarna
i landskapet.
Bland de talrika beläggen på parstugor med framkamrar eller
från parstugan utgångna typer med rikare rumsindelning må här
endast pekas på de stora karaktärsbyggningarna i Folkärna 1704,
Stora Tuna 1725 och Husby 1738. Av dessa hade Stora
Tunabygg-naden sal i mitten av huset och två våningar. Utvecklingen var
således då driven ganska långt, och redan under 1600-talets senare
hälft hade man i Dalarnas prästgårdar ofta hunnit ett gott stycke
längre än till enkla parstugor. Ej sällan äro en hel rad stugor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
