Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTGÅRDAR I DALARNA UNDER 1600-TALETS SENARE DEL. 173
Sweden utanför Falun och en annan återfinns i Danholn i Sundborns
sn, fig. 2.
I Leksand omtalas 1704 en portal samt »gallerwärk å båda sidor
om dören» på nybyggningen.
Herr- och domarnattstugorna i övre våningen på en bodlänga i
Stora Tuna voro 1725 försedda med »en barfred, utbygd uti eller
ofwan farstugun, med gålf, 2 bänckar och 3 fönster». Denna
motsvarar på det närmaste den barfredstyp. som är mest känd från
Öst-landet i Norge och som norrmännen pläga anse ha kommit från
Sverige. Då även andra prästgårdshus synas ha varit utbyggda på
samma sätt - ehuru termen barfred där ej brukas - finnes
onekligen anledning att räkna företeelsen som svensk.
Om husens utsmyckning finnas för övrigt icke många uppgifter.
Märklig var onekligen Mora prästgårds utstyrsel. Vid ändarna av
taket på boknattstugan sutto »brandar (gavelspetsprydnader) mäd
flaggor, item en krona östan til mäd dalpilar på», och vid porten
var uppsatt en »flögstång» med »haneflagga och spes av järn, wäl
utstofferat, såssom ock mäd en krona af koppar oc dalpijlar af trä».
Denna prästgård bar således landskapets vapen.
Endast sällan lämnas uppgift om yttre bemålning av husen.
Då det särskilt framhäves, att källaren i Mora 1693 hade »rödfärgat
dör» torde byggnaderna för övrigt ha saknat denna utstyrsel. I
Stora Tuna var stora byggningen rödfärgad 1725, och i Husby säges
huvudbyggnaden 1738 vara tjärad och rödfärgad och taket rödfärgat.
På gårdsplanen stod ibland en »timsten» eller solvisare med stock
och bänkformigt underrede. I Grytnäs var solvisaren 1697 av koppar.
, Det som namnes i här meddelade syner om lös och fast
inredning, motsvarar givetvis icke allt, som verkligen fanns i hemmen.
Registreringen gällde själva byggnaderna och av inredningen endast
sådant, som räknades som fast eller som av en eller annan speciell
anledning upptagits i inventarierna. Man kan jämföra
förfaringssättet med vad som stadgas i 1681 års husesyn. »När bonde aff
gården flytter, skal han låta effter sigh 3 färdige dörelåås och
spiällen i skorstenen, thesslijkest skal långbordet och sätet, som ther
til hörer, blifwa qwart i stugan tillijka medh wäggefasta sängar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
