Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 NILS KEYLAND.
låtar och melodier. Tillsammans med musikdirektör C. V. Rendahl
utgav han från trycket en del av dessa under namnet Värmländska
låtar. Detta var egentligen blott en början, men någon
fortsättning hann han aldrig med. - En kort tid hade han i uppdrag av
Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening att för dess
räkning anskaffa Värmlandsfinska etnografiska föremål, och på så sätt
kom Värmlands museum i Karlstad i besittning av sin värdefulla
samling av dylika. - Av grevinnan Anna Mörner, född Rundgren,
erhöll han ett anslag av 1,000 kronor för att kunna fullfölja sitt
arbete i finnbygden, och under den tiden fäste han närmare
uppmärksamhet vid de åldriga finnbyggnader, som sedan fördes från
Värmland till Skansen.
Omsider skulle de samlingar han skaffat Nordiska Museet
ordnas och beskrivas. Då anmodades K. såsom fackman på detta
område att för detta ändarnål komma till Stockholm. Hans grundliga
insikter och stora duglighet gjorde att han vid Nordiska Museet
rick anställning, först såsom amanuens och slutligen som intendent
för Skansens kulturhistoriska avdelning.
Keylands mångsidighet var högst ovanlig. Utom det han var
starkt studiebegåvad hade han även en enastående musikalisk
begåvning, men han erhöll aldrig någon musikalisk utbildning. Någon
gång kom han att slå sig ned vid ett piano, och utan svårighet kom
han lätt underlund med hur man skulle begagna ett sådant.
Drag-harmonika trakterade han skickligt, men var givetvis icke någon
stor beundrare av detta slags speleverk. Sitt intresse för musik
ådagalade han ännu mera genom att komponera musik. Då han var
sysselsatt med redigeringen av sina Värmländska låtar, hade han
även en tanke på att utgiva en samling av egna kompositioner under
titeln »Eko ur Finnskogen», men därav blev ingenting, möjligen på
grund av blygsamhet och självkritik.
Han besatt även stor händighet. Om t. ex. några finska
kulturföremål voro defekta, så visste han icke blott hur det
saknade-sett ut, utan kunde även själv göra det som fattades. Hans fäder
hade i sin avlägsna finnskog varit hänvisade till sig själva och
därför fått Öva sig i rådighet och tilltagsenhet, och sådant hade gått
denne deras ättling i blodet, så att han aldrig blev strandsatt. -
Dessutom syntes nästan allting ha varit honom medfött. Att
inhämta kunskap eller utöva en verksamhet kostade honom föga möda.
Att endast försöka var för honom nästan detsamma som att kunna
och lyckas. Allt gav sig för honom så lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
