Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KULTURHISTORISKA MUSEERNA I S VERK] E
1921-1923.
Sekreterarens berättelse vid Svenska Museimannaföreningens
årsmöte i Karlskrona den 12 juni 192ö.
Svenska Museimannaföreningen, som har till ändamål att »utgöra en
sammanslutning mellan personer, som i egenskap af föreståndare eller
tjänstemän arbeta eller hava arbetat vid svenska museiinstitutioner», måste till sina
uppgifter räkna även den att, i den mån detta är möjligt, följa den museala
utvecklingen inom landet i sin hela omfattning. En sådan uppgift är helt
visst icke så alldeles lätt, men så länge statsmakterna icke synas vilja på
fullt allvar behjärta den kulturella gärning, som här av en mångfald krafter
- ofta i det tysta - utföres, måste det åtminstone för de svenska
museimännen själva vara en plikt att följa vad som inom hela det museala
arbetsområdet sker.
Vilken rik utveckling det museala intresset är statt uti framgår bäst av
ett par siffror. Då Svenska Museimannaföreningen år 1906 grundades,
uppgick antalet kulturhistoriska museisamlingar inom landet till ett femtiotal.
Sedan denna tid har det mer än tredubblats. Tidigare hade museerna
huvudsakligen varit knutna till städerna. Ungefär med år 1005 börja de mindre
orterna taga verksam del i kulturminnesvården, och det ena bygdemuseet
efter det andra uppstår i rask följd. Då Kungl. Fornminnesvårdskommittén
år 1921 avgav sitt betänkande, hade ett försök gjorts att erhålla en översikt
över vilka organisationer på här föreliggande område, som då voro i
verksamhet. Kedogörelsen för dem omfattar tiden till och med år 1920; den
upptar 125 föreningar och omkr. 150 museer utanför Stockholm. Läggas
härtill i första hand Stockholmsmuseerna och vidare de samlingar, som äro
knutna till läroverk, folkhögskolor och hemslöjdsföreningar, uppgår antalet
då kända kulturhistoriska samlingar till omkr. 220.
Utvecklingen har sedan dess ingalunda stått stilla. Antalet under åren
1921-1923 nystiftade föreningar är 38, vartill komma tre föreningar, som
tillkommit före 1921, men som icke finnas upptagna i den till
Fornminnes-vårdskommittcns betänkande fogade redogörelsen. Av de förstnämnda
föreningarna hava 12 tillkommit år 1921, och 9 år 1922; för 16 föreningar är
tillkomståret icke bestämt känt. Från år 1923 har till min kännedom kommit
endast stiftandet av Blekinge hembygdsförbund, varför det kan antagas, att
antalet nytillkomna föreningar är något större än det här angivna.
De nu kända föreningar, som icke finnas upptagna i
Fornminnesvårds-kommitténs betänkande äro följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
