Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 DE KULTURHISTORISKA MUSEERNA I SVERIGE 1921-1923.
tör för förbundets skrifter. Antikvarien har att ägna uppmärksamhet åt att
landskapets fasta kulturminnes m arken icke äro eller bliva utsatta för
förstörelse, ävensom att verkställa arkeologiska och andra vetenskapliga forskningar
samt biträda vid upprättande och ordnande av hembygdsgårdar, museer, arkiv
och liknande samlingar inom förbundets verksamhetsområde. Därjämte
handhar han förbundets i Falun förvarade arkiv och bibliotek samt håller dem
tillgängliga för allmänheten. Hembygdsförbund hava senare grundats även
för Dalsland (1918), Halland (1922) och Blekinge (1923). Av dessa synes
dock endast Hallands hembygdsförbund hava uppnått den fasthet i
organisationen, på vilken Dalarnas redan från sin tillkomst byggdes.
Närsläktat med nu berörda strävanden är stiftandet av föreningen
Heimbygda i Östersund år 1923. Här existerade sedan 1887 en
Jämtlands läns fornminnesförening och sedan 1908 föreningen Jämtslöjd med
delvis likartade syften. Den 30 juni 1923 sammanslöto sig dessa föreningar
med Jämtlands och Härjedalens naturskyddsförening i föreningen Heimbygda,
på vilken även de tre gamla föreningarnas tillgångar överflyttades den l jan.
1924. Fornminnesföreningen och Jämtslöjd ha därmed icke formellt
upplösts, men deras funktioner - även de av dem utgivna skrifterna - ha
övertagits av den nya föreningen. Även från Umeå hava vi att anteckna en
likartad anordning genom att Västerbottens läns fornminnesförenings södra
krets år 1923 sammanslagits med Västerbottens läns hembygdsförening under
sistnämnda förenings namn. Den gamla fornminnesföreningen existerar dock
alltjämt, men omfattar numera endast den norra kretsen med sitt säte i
Skellefteå.
En organisation i syfte att konsolidera hithörande strävanden inom ett
större område är även Västsvenska hembygdsnämnden. Denna stiftades i
samband med en i augusti 1923 i Göteborg avhållen konferens för
hembygdsforskning och hembygdsvård i västra Sverige, varvid bl. a. samarbete mellan
de västsvenska hembygdsorganisationerna dryftades. Nämnden är närmast
att anse som ett centralutskott för samtliga hithörande organisationer inom
landskapen Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland.
Nämnden består av 15 personer, företrädande såväl det territoriella arbetsområdet som
även hembygdsforskningens och hembygdsvårdens samtliga verksamhetsgrenar
med uppgift att vara ett korrespondensorgan mellan de olika föreningarna och
att anordna årliga hembygdskonferenser inom olika delar av västra Sverige.
I detta sammanhang må även nämnas den Svenska folkhögskollärarnes
förening för hembygdsvård och hembygdskunskap, som stiftades i samband
med Nordiska Folkhögskolemötet i Molkom i september 1921. Denna
förenings uppgift är att vara ett korrespondensorgan för den verksamhet, som på
hithörande områden utföres inom den svenska folkhögskolan.
Vid sidan av dessa större organisationer ha även försök gjorts till
sammanslutningar av lägre digniteter. Ett sådant har inletts från Norra Hallands
kulturhistoriska förening i Varberg, till vilken sockenföreningar i den
kringliggande bygden anslutas såsom filialföreningar. En ansats att utvidga
intresset för hembygden på den bredaste folkliga basis har slutligen gjorts vid
stiftandet av Tensta hembygdsförening i Uppland; enligt dennas stadgar skall
»enhvar i Tensta församling mantalsskrifven, till myndig ålder kommen
val-frejdad person, som hyser intresse för föreningens verksamhet, anses vara
medlem av föreningen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
