Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 61
för den intill löpande, snart färdigbyggda storartade järnbron över
Värtan. Att år 1867 ångbåtstrafik mellan huvudstaden och ön
begynte, är en händelse av mera underordnad betydelse. I öns
utveckling spelar däremot uppkomsten från 1906 av villaområden en
genomgripande roll, och det är genom dem som samhällets rang av
köping år 1910 ernåddes.
Även om Värtan otvivelaktigt i gamla tider utgjort ett verksamt
isoleringsmedel gentemot huvudstadens inflytanden, har således under
senare århundraden dennas närhet dock alltmer satt sin prägel på den
natursköna ön och gjort den till ett förstadssamhälle till Stockholm.
Något givande område för folklivsforskaren erbjuder (bortsett från
ortsnamnen) ön därför icke. Visserligen omtalas på 1300-talet byn
Skärsätra, men denna by är längesedan försvunnen: i ett utlåtande
1812 från öns jordägare uppgives, att »hela Lidingön består blott av
enstaka hemman, som varken ligga i byalag eller hava något öretal».
Och visserligen kunde öns rationalitiskt sinnade kyrkoherde
Wallen-steen ännu vid slutet av 1700-talet uppteckna en samling vidskepelser
om tomtar, rå o. s. v., ja till och med år 1790 i dödsboken i enlighet
med föräldrarnas uppgift anföra såsom dödsorsak för ett litet barn,
att det blivit ihjälkramat av sjörå,1 en i sitt slag väl unik
kyrko-boksanteckning. Men detta tillhör på ön nu längesen svunna
tidsförhållanden.
I sin här anmälda bok har också justitierådet Wedberg föga eller
intet sysselsatt sig med någon folklivsskildring annat än helt
tillfälligtvis från kommunal synpunkt. Hans bok är egentligen
kommunalhistoria och framför allt familjekrönika, den senare beledsagad av
ett stort antal tidstypiska porträtt. Tidsområdet för bokens
framställning sträcker sig egentligen från medlet av 1770-talet till
1860-talet, och läsaren möter ett stort antal för sin tid typiska och
representativa personligheter, alltifrån den storvulne gustavianen
kyrkoherden Wallensteen och hans antagonist den intrigante
rabu-listen, kungamördaren Ankarströms personliga vän, häradshövding
Nordell samt opefadansösen Giovanna Bassi, förebilden till Almqvists
Tintomara, omkring adertonhundratalets ingång fram till ett flertal
av medlets av samma århundrade koryféer. Mycket av innehållet
ägnas, såsom sagt, åt familjelivet på ön, och mot detta såsom
bakgrund framträda så kända litterära personligheter som Bellman,
vilken synes ha haft bekantskaper på öns såväl östra som västra sida,
v. Braun, Blanche, Jolin, Sehlstedt m. fl. Det må ock här erinras
1 Jfr Wallensteen. Vidskepelser, vantro och huskurer i Danderyd och Lidins;ö.
Stockholm 1899, s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
