Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDELIV I NORRA UPPLAND VID MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 79
brygghus med havdörrar, övre och nedre delen av dörren kunna
öppnas och stängas var för sig (Elias Anderssons gård, Örke,
Skuttunge). Till mangården hörde vidare ofta mat- och spannmålsbodar,
vedlider o. s. v., vilka dock ofta lågo utanför själva gården, fig. 11.
Mellan mangården och fägården (lagärsbackan) låg stallet.
Runt kring fägården lågo vidare fähuset (fägguse, fägse ell. lagå’rn,
Ti.) och ladorna samt andra smärre byggnader (t. ex. angenbo för
agnar, olika slags redskapsbodar, hemlighus o. s. v.). För svin och
får fanns vanligen särskilda hus. Ofta låg gödselstaden (dyngdalri)
mitt på gården.
Fig. 11. Bod. Fallet, Aspnäs, Östervåla sn.
Fähuset var försett med svale, där foder o. dyl. förvarades och
för övrigt tjänade so in ett slags förstuga. Det var lågt till taket
och sparsamt upplyst genom ett par ytterst små fönster.
Ventilationen skedde genom gluggar under taket, som vid kylig väderlek
kunde stoppas till med halm eller gamla kläder. Korna stodo i bås,
skilda genom balkar och med pallar av trä eller stampad jord.
Särskilda krubbor funnos vanligen ick% varför stråfoder lades direkt i
båsen och s. k. stöp, en blandning av agnar och gröpe, gavs i
stop-lådor eller ämbar. Båsen voro ordnade utefter långväggarna av
huset och i mitten gick en gänga. Gödseln måckades ut genom en
måckglugg på väggen mot gödselstaden. Ungefär likartad var inred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
