Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 . MANNE ERIKSSON.
jade man i stället med arbetet på vebackan. Långvöddn kapades
där i lagom långa bitar, trömm, som man klöv till spisvödd. Till
bakvödd användes självtorr gran, som klövs i fyrTdyft. Den huggna
veden lades upp i kastar med körsjistur vid ändarna.
Stängselvirke, stäng f äng, höggs också under senvåren. Till stör
användes en- eller granbuskar, som barkades och vässtes i
grovändan för att lättare gå ned i jorden. Till gärdsel, jässel, användes
unga granar, som barkades och klövos sönder. Smalare sådana
användes okluvna som stänger dels till bygnadsvirke, dels för
skyl-ning vid skörden.
Då tjälen gått ur marken fick man börja se om hägnaderna
för att få dem i stånd till gärdsgårdssynen, innan kreaturen fingo
släppas på bete. Bristfälligheter reparerades och nya gärdesgårdar
uppfördes. Först störade man, och mellan de parvis ställda störarna
lades gärdslet varv efter varv. Störarna sammanbundos med viur
av svedda grankvistar, baddviur, eller om de voro ringformiga,
hank. Till mera provisoriska hägnader använde man vidjor av
blankvide.
Stängsel av enklare slag voro langning (stångfall, Ti.) och håg,
den primitivaste formen för stängsel, bestående av fällda okvistade
träd, sammanhållna genom korsvis ställda störar och på dem lagda
stänger. Se fig. 27.
Där en hägnad korsade en väg, lämnades antingen en öppning,
ledd, som stängdes genom ledd, sjysslan eller grinn, eller också fanns
en stätta att kliva över på, klyvstetu. Jfr fig. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
