Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
MANNE ERIKSSON.
Vid brukningen av jorden tillämpades treskiftesbruk, delvis
något modifierat genom att man någon gång kunde bryta den
regelbundna följden och ha några års vall också på åkerjord. Detta var
likväl sällsynt. Hela åkerarealen var alltså indelad i tre lotter,
av vilka en varje år låg i trade, en besåddes med höstsäd och korn
och den tredje med havre och korn (vanligen ett slags sexradskorn
med mycket korta ax, knubbkorri), som bäst ansågs kunna växa
tvisäda med någorlunda avkastning. Det var sålunda vanligen blott
en tredjedel av gårdens metar och jälen, som brukades på våren.
Fig. 28. Sladd.
__ o
Fig. 29. »Akerhärv».
Fig. 30. »Gåspinnehärv».
Först jämnades de på hösten plöjda åkrarna med sladd, fig. 28,
ett par kraftiga stockar, sammanfogade med pinnar. För att den
skulle verka bättre, åkte antingen körsvennen på den eller också
belastades den med stenar. Man använde vanligen skaklar eller
buköck, fig. 31-34, att spänna hästarna för redskapen med, när man
tjörde åkern. Efter sladdningen harvades åkern med åkerhärv, fig. 29,
eller gåspinnhärv (klöjshärv, Ti.), fig. 30. Därvid snäddades åkern
ett par vändur för att få bättre mull. Sedan man f er ät med krok,
d. v. s. dragit upp linjer över åkern, så att man kunde se hur man
skulle gå, då man besådde åkern och gick sin feru med såsjäppan.
Man sådde vanligen med båda händerna. Den färdigsådda åkern
kördes på nytt med Tiärv för att härva ner säden och vältades med
vält, fig. 35. Ibland tjörde man ner säden med årder, fig. 36, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
