Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDELIV I NORRA UPPLAND VID MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 105
Skörden.
Omedelbart efter slåtter och lövtäkt kom skördearbetet med ny
brådska. Redan i slutet av juli blev rågen vissa år mogen och
färdig att sjära. En och annan gång skar man i äldre tid med skära,
i synnerhet på svedjeland, svöddär eller sviur. Var marken mycket
stenig eller säden mycket kort, kunde det till och med en och
annan gång hända att man mådde säden, d. v. s. ryckte upp den med
rötterna. I vanliga fall användes dock lie, och den som skar lade
den avhuggna säden i rush med alla ax åt samma håll vid sidan av
slaget.
Fig. 44. Skyl.
Efter skäraren kom åpptagerskan och tog åpp, d. v. s. band
samman ett par ruskar till ett band. Ofta användes säskrok, fig. 42, för
att lättare kunna samla stråna. Yar säden mycket kort, snodde man
samman binningsbann av råghalm och bar med sig i ett knippe på
ryggen.
Sädesbanden av råg, korn och havre sattes sedan i sjylar för
att torka, fig. 44. Man skylade antingen utan stång eller med. Havre
skylade man ofta så, att S-10 band bundos samman till en liten skyl
(gumma). Vete snesade man vanligtvis, likaså en och annan gång
korn. Kring en krakstör sattes 5-6 stycken band, som bundos
samman vid toppen och över denna underbyggnad hängdes ungefär lika
många band som ett slags tak till en snes (gubbe), fig. 45.
Säden fick stå ute och torka, tills kornen knäppte i axen, när
man bet i dem. Då laddades den och lades i bingttr i lägolven. Bot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
