Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BONDELIV I NORRA UPPLAND VID MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 117
ej kunde tränga igenom. I gropens botten fanns ett hål för tjäran
att rinna ned genom, och från denna öppning ledde en ränna till en
sänka utanför gropen, där tjäran samlades i kärl. Över veden i
gropen lades granris och stybb, varefter veden antändes och fick
kola långsamt, tills all tjäran var utrunnen. Då revos kolen ut som
vid en mila.
Höst- och vinterarbeten inomhus.
För att fullständiga denna översikt över bondens arbetsår,
återstår att se på de kvinnliga arbeten, som vanligen förrättades
inomhus och under den mörka årstiden. Några, t. ex. brygd och
byk-ning, förekommo väl även vid andra tider, men höstbyk och
julbrygd voro mera omfattande företag än byk och brygd på andra
. .
tider i regel voro. Även vävning förekom på annan tid än under
höst och vinter, men alla sådana arbeten tagas här med i ett
sammanhang.
’Bykte gjorde man ju många gånger om året, men riktig storbyk
hade man blott vår och höst. Vid byk lades först de kläder, som
skulle bykas, by tji, i blöt ett dygn, innan man började stöta
kläderna på tvättbräde. Byken var ett arbete, till vilket man behövde
hjälp, och därför bytte ihop från flera gårdar och undfägnade
varann med mat och dryck. Sedan kläderna blivit stötta, lades de på
lut i ett stort bytjiskar och fingo ligga där till följande dag, då de
klappades med klappträ och sköljdes. Sedan vreds vattnet ur och
kläderna hängdes på tork. De torra kläderna kavlades med kavel
och kavelbräde.
Den stora julbrygden skedde vanligen fjorton dagar före jul.
Till julölet blandades råg- och kornmalt samman i ett mäskkar och
överöstes med vatten, varefter maltet syftades ner med en träspade,
mäsjiror. Då massan stått åtta till tio timmar, hällde man
kokande vatten över mäsken, och alltsamman östes upp i en så med
avloppshål, påbärstina, med rost (roste) av träpinnar, röstpinnär, och
råghalm, rösthalm, i bottnen, så att vörten lätt kunde avrinna. Den
avrunna vörten kokades och fick upprepade gånger rinna genom
mäsken (mäsjiri). Då den färdiga vörten svalnat, tillsattes jäst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
