- Project Runeberg -  Fataburen / 1926 /
7

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSKA SELKROKAR AV TRÄ I NORDISKA MUSEET. 7

till en tolkning i denna riktning. Siljanskrokarna ha i allmänhet
varit svarttjärade, någon gång oljemålade i svart - sannolikt ha
även de, som nu blott uppvisa träets färg, varit behandlade med
tjära. Denna allvarliga och enkla färghållning är påfallande vid
jämförelse med de färgglada norrländska och uppländska selkrokarna.
Särskilt märkligt är, att av de tjugufyra exemplaren
leksandskrokar, som äro hemmahörande inom socknen, ingen blivit föremål för
en rikare färgbehandling än skönt flera av dem tillhöra 1700-talets
sista årtionde, då leksandsmåleriet redan utvecklat sin fulla prakt.
I Rättvik, Boda och Ore kunna kanterna eller den utskurna
ornamentiken vara rödmålade mot den svarta bottnen, i enstaka
exemplar förekommer här också en i gröngrå eller gulvit olja målad
botten med röda och svarta ornament. Från Mora äger museet en krok,
som blivit målad i de gröna och röda färger, som eljest återkommer
i en annan selkrokstyp från socknen, se Vikakroken.

Den skurna ornamentiken, för vilken närmare redogöres vid
behandlingen av de olika typerna, är mycket enkel. Nagelformiga
och sicksackformiga utskärningar, repstavar och enkla ristade linjer
äro de huvudsakliga förfarandena - någon karvsnittsornamentik i
detta ords egentliga betydelse förekommer icke.

Siljanskroken kan efter sin form naturligt uppdelas i tre
huvudgrupper med olika geografisk utbredning, här uppkallade efter sina
hemorter: Leksand, Rättvik och Mora. Såsom en särskild grupp
behandlas även selkroken från Svärdsjö, närmast sammanhörig med
rättvikskroken, samt en selkrok med fasta klackar från Gästrikland,
vilken synes påverkad av moragruppen.

Leksandsgruppen. Kännetecknande för selkrokar tillhörande
denna grupp är det korsformiga krönet.

Museet äger 38 exemplar av denna typ, av vilka 24 falla inom
Leksands-Siljansnäs sockengränser medan övriga tillhöra Djura,
Bjursås, Gagnef och Stora Kopparberg, sålunda utvisande en
spridning i huvudsakligen sydostlig riktning. Enstaka exemplar kunna
påvisas i Älvdalen och Rättvik.

Inom gruppen kan man särskilja åtminstone två varianter. Den
ena av dessa igenkännes på en långsmal rektangulär tömlöpa, vil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1926/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free