Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SELKROKAR AV TRÄ I NORDISKA MUSEET. 13
ligare ett par exemplar. I ett av dessa (nr 12,861) uppehälles
illusionen därigenom, att det repstavsformiga bandet svänger sig
skruv-likt runt bågen. Den omvridna bågen förekommer även i en annan
grupp av selkrokar från Mora och synes sålunda vara karakteristisk
för orten. Den uppträder dessutom såsom vi skola finna i den med
siljanskrokarna besläktade gästriketypen.
Morakrokarna sakna ofta tömlöpa. Skänklarna hava »öron» med
en framförliggande halvcirkelformad utskärning. Dekorativt
sammanhållas dessa av ett band, från vilket konturerande repstavar
uppstiga. Halvcirkeln är merendels prydd med en inskuren eller
ristad stjärna. En selkrok med årtalet 1731 från Östnor och en
från Rättvik daterad 1786, som båda ha rätliniga former, kunna
möjligen anses tyda på, att man även beträffande morakroken får
räkna med en inre gruppering i analogi med förhållandet inom de
förut behandlade grupperna.
I ven janskroken utvecklas den huvudformade delen av skänklarna
så, att den egentliga moratypens halvcirkelparti upprepas ytterligare
en eller flera gånger, varigenom kroken får ett kamliknande
utseende med regelbundet återkommande halvcirklar, se den å fig. 10
återgivna kroken från år 1780. Ett så sent belägg som 1852 från
Kyrkbyn i Ven j an visar ännu samma form.
Ett par speciellt utvecklade selkrokar från öje, där den
halv-cirkelformade delen utbildats med hela cirklar fyllda med
karvsnitts-stjärnor, skulle kunna ge anledning till att tala om en särskild
malungsgrupp, se fig. 11. Ett av dessa exemplar är daterat 1799.
Hit kan även räknas en krok från Orsa (nr 13,060).
Av moratypen äger museet en selkrok från Vara i Västergötland
daterad 1783.
Svärdsjögruppen. Ehuru blott fem selkrokar av siljanstyp
finnas i museet från Svärdsjö och Enviken synes det likväl påkallat
att sammanföra dessa till en gemensam grupp. Krönet hos dessa
utgöres av en spets, vars närmaste släktskap sökes hos
rättvikskrokarna, men vars form är helt egenartad, se fig. 12. Tömlöpan, som
förekommer hos alla, är anbragt på så sätt, att dess underkant
fortsätter bågens linje och därigenom gör krokens form lättare. Orne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
