Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 SVEN T. KJELLBERG.
ringen är ytterst enkel och sparsam. Vanligen är krönets underdel
försedd med en cirkelformig dekoration av ristade linjer. Liksom i
leksands- och rättviksgrupperna ha skänklarna även sådana
cirkelornament. Den enda daterade bär årtalet 1773.
Gästrikegruppen. De selkrokar, som kunna [sammanställas
under denna rubrik, representeras i museet av sex exemplar från
Ovansjö, Järbo, Hedesunda och Öster Färnebo socknar i Gästrikland.
Genom sina fasta selklackar höra de dock strängt taget icke till
samma slag av selkrokar som siljanskroken, men sambandet
förefaller mig dock så stort, att jag velat sammanhålla dem med denna,
ehuru under starkt betonande av egenarten. Den intressanta
korsningsform mellan två olika system, som gästrikekroken bildar,
belyses närmare på annat ställe i denna undersökning, se sid. 29.
Såsom framgår av fig. 13 är skänkelns avslutning
överensstämmande med den gemensamma grundformen hos siljanskrokens
individer. Att döma av det befintliga materialet är det morakroken,
som varit förebilden: därpå tyder den vridna bågen, det
kärvliknan-de krönet och det med repstavsmotivet överensstämmande
bandfor-made ornament, som sammanbinder selklacken och Örat.
Dekorationen är i övrigt återhållsam och använder sig blott av ristade
stjärnor och ytor, någon gång ett enkelt naturalistiskt
blomstermotiv. - Två daterade föremål av denna typ bära årtalen 1749 och
1767. Färgen är svart, i ett fall röd och grön.
Härjedalskro ken.
Av de aderton selkrokar, som jag sammanställt under denna
benämning, höra sjutton hemma i Härjedalen, vilket givit anledning
till det geografiska namnet. Enligt Nils Keylands anteckningar är
den folkliga benämningen på dem gredeskrok, men under detta namn
torde även andra selkrokar gå. I museet förvaras selkrokar av denna
typ från Lillherrdals (10), Svegs, Hede och Vemdalens socknar samt
från Älvdalen i Dalarna.
Härjedalskroken utgöres av en i det närmaste
cirkelsegmentfor-mig båge något avsmalnande mot ändarna. Selklackarna, utskurna
ur ett trästycke, äro så högt anbragta, att de falla inom det cirkel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
