- Project Runeberg -  Fataburen / 1926 /
34

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34 SVEN T. KJELLBERG.

Ett par ensamstående selkrokar med gallermotiv böra här anföras. Den
ena av dessa, från Rättvik, är försedd med ett av halvcirkelformiga
urtag-ningar dekorerat mittparti flankerat av sidostycken med öronformade
avslutningar upptill. Selkroken, som bär en i plattskärning framställd inskrift
I E S 1661, står f. ö. i nära samband med tidens snickeri. Den andra, från
Ekshärads socken i Värmland, se fig. 48, som till sin huvudsakliga
anordning motsvarar den föregående, men är konstruerad för lösa selklackar, har
ett rikare utbildat gallerverk. Sidostyckena, som här även äro tydligt
framhävda, ha ett hjulformigt utskuret mönster, som avslutas med det lilla
öron-formade utskottet. Ett samband mellan dessa och selkrokarna från Roslagen
kan förutsättas, men materialet lämnar ingen ledning f Or ett säkrare
fastställande därav. Däremot äger museet en del norska selkrokar, som visa
starkt släkttycke med de förstnämnda. En krok från Stjördalen, N.
Trondhjems amt, erinrar genom sitt tvåvåniga gallerverk och sina med karvsriitt
utstyrda sidostycken mycket om roslagskrokarna, ehuru saknande den
uppländska bågen. Detta resonemang för oss emellertid över till en grupp av
norrländska selkrokar, vars behandling återfinnes under följande rubrik.

Norrlandskrokar med uppländsk båge. Den uppländska
bågen har i icke obetj^dlig grad påverkat de norrländska
selkroks-täljarna. Den hästskolika formen gav en fast och högrest stomme,
på vilken man sedan med fantasiens, traditionens och den skickligt
knivförande handens hjälp kunde bygga upp det ornarnentala. Prov
på sådan avhängighet visa två olika typer av selkrokar med
norrländskt ursprung. Den ena, varav museet äger två exemplar från
Alfta i Hälsingland, se fig. 49, och ett från Leksand, är prydd med
ett djurmotiv, som för den götiska selkrokens »snokahuvud» i
tankarna. Den andra typen, se fig. 50, som finnes i tre exemplar från
Härjedalen, ett från Hälsingland och två från Jämtland, har
ögle-formigt utåtböjda skänklar och tre krönfigurer av blad- eller hj
ärtform. Ett av dessa från Offerdal, Jämtland, bär årtalet 1781. Ett
med dessa selkrokar fullt identiskt exemplar finnes i de norska
samlingarna från Overhalden i N. Trondhjems amt.

Vikakroken. En för Vika by i Mora socken fullständigt
egenartad selkrok, vars allmänna drag kunna sägas vara av den art, att
den hälst bör sammanhållas med selkrokar med uppländsk båge,
visar fig. 51. De tio exemplar av denna typ, som finnas i museet,
härstamma alla från samma by. Tre äro daterade med årtalen 1767,
1775 och 1777. Den enhetliga formen och den överensstämmande
färgen, rött och grönt, berättiga antagandet, att samtliga äro ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1926/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free