Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 SVEN T. KJELLBERG.
gångna ur samme mästares hand. Formen är helt originell, men
besitter dock drag, som kunna härledas av äldre typer. I icke
oväsentlig grad måste vikakroken anses påverkad av den uppländska
bågen. Denna starkt personligt utformade selkrok bör jämföras med
den från andra byar inom Mora socken vanliga siljanskroken för
att man skall erhålla en klar föreställning om de vitt skilda arter
av samma föremålsbestånd, som kunde trivas sida vid sida inom
socknens begränsade område vid mitten av 1700-talet.
Den oklika selkroken.
Med denna benämning avser jag att beteckna det stora antal av
selkrokar, som utgöres av en mer eller mindre böjd, rund eller
mång-kantig, okformad stång. Bland selkrokar av detta slag kan man
urskilja flera olika grupper.
Upplandstypen. Namnet är här givet av den grund, att
femton av de sjutton selkrokar av denna typ, som äro i museets ägo,
härröra från Uppland, de två övriga från Söderbärke i Dalarna.
Bågen, som i de flesta fall har kvadratisk genomskärning med något
rundade sidor, har ett böjt mittparti med i det närmaste rakt
utlöpande skänklar. Den vilar på fasta klackar med höga ben, ofta
så skurna, att de bliva smalare mot mitten, där en knapp blivit
ut-sparad, se fig. 52. Den verkligt uppländska okkroken skiljer sig
avsevärt ur dekorativ synpunkt från den dalska av denna typ.
Såsom framgår av den avbildade selkroken, som härstammar från
Vätö och är daterad 1761 - en annan daterad krok från Bro
socken bär årtalet 1765 och åter en annan från Väddö 1783 -
.
är oket behandlat på samma sätt som själva bågpartiet i de krokar,
som ha uppländsk båge. Kanterna begränsas av bandlika
utskärningar, mellan vilka de tre rosetterna återfinnas. Man har det
intrycket, att det blott gäller att böja oket till en hästskoform för att
få en fullständig likhet. Emellertid varierar dekorationen fastän
rosetterna gärna kvarbliva, särskilt vid selklackarnas
anbringnings-punkter. Fälten prydas med målade blomstermotiv, kanternalavfasas
och dekoreras med sicksackformigt ställda grupper av inskurna
streck. Någon gång påverkas dekoren av tidsstilen såsom då en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
