Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 SVEN T. KJELLBERG.
inom hela gruppen äro sju daterade, varav en från Valbo i
Gästrikland med årtalet 1776, de andra årtalen ligga mellan 1785-1809.
Sammanställbar med de norrländska lejonkrokarna är en
sydligare odaterad grupp, där djuren antagit form av hästar, som på
sin rygg bära en liten vagn. Djuren flankera ett kartuschformat
krön med krona, som tydligt visar frändskap med den hälsingska
kartuschformen, se fig. 74. Dalarna, Uppland och Västmanland
synas vara dess hemorter.
En djurfigurgrupp, som hör hemma i Jämtland och Härjedalen
och sålunda tillhör ett västligt område, framställer ödlelika djur
med långa upprullade stjärtar. Med sina utsträckta tungor beröra
de krönfiguren, som ofta antar formen av ett människohuvud, men
o
som också, såsom i en krok från Are, kan framställa en bevingad
oxe. De upprullade stjärtarna bilda tömlöpor och selkrokens
skänk-lär utlöpa i djurhuvudformade ändar. Se fig. 75. Den enda
daterade selkroken inom gruppen bär årtalet 1753.
Till de djurornamentala selkrokarna hör också en grupp med
sjöhästmotiv. Av dessa äro nio från Hälsingland, en från Uppland,
o
två från Ångermanland och en från Jämtland. De tio sydligt
lokaliserade få betraktas såsom tillhörande en grupp, vars hemort är
Hälsingland. Dessa fördela sig tämligen lika på två varianter av
motivet, i ena fallet vända sig figurerna in mot bågen, i andra utåt.
Då det senare tillämpas, utfylles utrymmet mellan hästarnas
upprullade och bladlikt utgrenade stjärtar med en maskaron, se fig. 76.
Medan bågpartiet med sina stelt nedhängande bladornament är
tämligen torrt utformat i hälsingekrokarna äro de elegant upplösta i
bladformiga voluter norrut, se fig. 77.
En med de hälsingska sjöhästarna besläktad typ återkommer
i Gästrikland; här har dock hästen en reglementerad bakdel. En av
museets två krokar av detta slag bär årtalet 1801.
Den å fig. 37 avbildade selkroken, som tidigare i samband med
den uppländska bågen blivit omnämnd, företrädes även i
Hälsingland, från vilket landskap museet äger tio exemplar av denna typ:
Dess utbredning synes f. ö. vara Upplands östkust, men strödda
exemplar finnas från Malung i Dalarna och Älvros i Härjedalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
