Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 NOTISER.
Studerar man föreliggande bok, där ett avsevärt material icke utan flit
är hopsamlat, kan man icke undgå att göra en sådan reflexion. Vad finnes
här av de senare årens alla försök att inom denna vetenskapsgren skapa
sammanhang och mening åt ett stort och i sig självt ej alltför intressant
material? Bokens populära karaktär skulle helt visst icke förryckts av en
strävan i den riktningen.
Vill man ta ett exempel, kan man fråga sig, varför kapitlet om
Bondgårdarna fortfarande är det svagaste, då ju på detta område åtskilliga
redogörelser lämnats, avsedda även för en bredare publik. - Vissa partier ha
enligt förordet något förkortats, av vilka nämnas »Skattsägner» och
»Bröllopsseder», där »specialundersökningar» av förf. nu föreligga. Man kan
ifrågasätta, huruvida icke också t. ex. den kostliga skildringen av bondungarnas
lekar s. 498 lämpligen kunnat beskäras. Källan är mig icke bekant, men
där skildras, hur pojkarnas musikinstrument med åren utbyttes enligt
ungefär följande schema: skramla - trumpet - trumma - »sä]g- eller pilpipa
med lösgjort skal» - lergök! Enligt förf. bekommo pojkarna snart bygglåda,
flickorna dockor, köksspis, köksredskap etc. »Gossarna fingo barkbåtar eller
läto de nötskal simma på vattnet.» - Den intresselösa registerartade
framställningen under kap. Folkdiktning av några sägen- och sagotypers
förekomst i våra vanligare samlingar, kunde även den varit borta (någon
förteckning över där förekommande förkortningar kan jag ej hitta).
Illustrationsmaterialet är på vissa punkter något förbättrat. Gårds- och
husplanerna s. 152 ff. äro emellertid synnerligen orediga och litet
representativa för respektive trakter. Ännu kvarstå också s. 329 f. de båda
träsnitten, kallade: »Dryckeskärl från renässansen» och »Dryckeskärl från den
tyska renässanstiden». På sin höjd torde ett par av den första figurens former
kunnat vara i en svensk bondstuga brukliga.
_______ Gösta Berg.
Finlands svenska folkdiktning VII. 2. Växtlighetsriter, utgivna av
Gunnar Landtman (Hälsingfors 1925). - Av det storartade och ovärderliga
urkundsverk för svensk folklivsforskning, som av Svenska Litteratursällskapet
i Finland utgives under samlingstiteln »Finlands svenska folkdiktning», utkom
under slutet av sistförflutna år volymen VII, 2. Det behövs egentligen blott
att här fästa uppmärksamheten vid denna tilldragelse inom skandinavisk
folklivsforskning. För även denna dels, liksom för den förras, vetenskapliga
fullödighet borgar utgivarens ej allenast inom den nordiska utan även inom
den exotiska etnologien välkända och högt skattade namn.
Vol. VII, l, vars utgivande ombesörjdes av samma forskare, behandlar
»övernaturliga väsen» och utkom 1919 (1920).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
