Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 59
tidigt, och de ha därför i regel ej kunnat bilda eget ämbete, utan
i organisationshänseende lytt under ett sådant i annan stad.
Ursprungligen har Stockholms guldsmedsämbete omfattat hela riket,
men redan tidigt upprättades ett ämbete i Arboga, egentligen
am-bulatoriskt och omfattande mälarstäderna över huvud. Sedan korn
en systematisk nyorganisation av ämbeten genom riksvärdien Antoni
Grill 1690 och de närmaste åren, varvid ämbeten inrättades i
Göteborg, Kristianstad, Karlskrona, Kalmar och Jönköping, varjämte det
gamla ämbetet i Malmö nyorganiserades. Man sökte härvid ordna
yrkesutövarna i bestämda provinser kring dessa huvudorter. Under
1700-talet tillkommo sedermera flera ytterligare
ämbetsorganisatio-ner, varvid dock de gamla huvudorterna alltjämt bibehöllo en i
visst avseende ledande ställning, till dess vid 1800-talets mitt
skråorganisationen upplöstes.
Principerna för stämplingen av det svenska silvret bli givetvis
utförligt klarlagda samt synnerligen väl illustrerade genom massor
av exempel. Bland de olika stämplarna är mästarens märke det
äldsta, obligatoriskt alltsedan ett påbud av år 1485. Därnäst följer
stadsstämpeln, som påbjöds 1596. Den innehåller i regel
vederbörande stadsvapen, ofta i förkortad form, eller ock någon annan
symbol eller stadsnamnets initial. Formerna för dessa stämplar växla
i hög grad, då ju varje mästare hade sin stamp. Enbart för
Stockholm avbildar författaren ett urval om 75 olika typer.
Arsbok-stavsstämplingen börjar som redan antytts i Stockholm 1689,
varefter den införes i de övriga ämbetena individuellt; först 1759 blir
bruket uniformt för hela landet. Förutom karatmärket för guld
samt diverse andra mer speciella stämplar, förekommer ännu en
allmän typ av märken, nämligen kontrollstämpeln tre kronor, som
infördes 1752, och därförut den s. k. åldermansrankan, det
sicksackformiga spåret efter lossandet av den kvantitet silver, som behövdes
för proberingen av halten.
De härmed gjorda antydningarna torde vara tillräckliga för att
ge en föreställning om arten och betydelsen av detta dr Gustaf
Up-marks stora arbete om guld- och silversmederna. Det torde också
vara tydligt, att förarbetena för ett verk som detta ha inneburit
att tusenden och åter tusenden av svenska guld- och silverarbeten
passerat förbi författarens ögon och mellan hans händer. Ett
kän-narskap med betydande kringsynthet av det svenska silversmidets
formhistoria är alltså ytterligare en frukt av dessa författarens
studier. Då materialet till formhistorien alltså ligger samlat, och då
det nu utgivna mästare- och stämpellexikonet har lagt den fasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
