Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ARTUR HAZELIUS’ FÖDELSEHUS, i.
Tyvärr är en stor del av sidenproverna bortriven, men den ena
av de båda sidor som representera den Fritziska fabriken är i det
närmaste fullständig: sju prover visa här fabrikens tillverkning av
droguet, race de Sicile och serge (fig. 7-12; ett slätt, vitt sergeprov
är ej avbildat). Däremot äro icke mindre än sju prover av randig
taft försvunna.
Droguet, som i Sigurd Wallins tidigare nämnda uppsats blivit
utförligt behandlad, är en småmönstrig, hård och fast vävnad, där
mönstret, som ligger i flera plan, bildas av de utanpå vävytan
liggande varptrådarna. Race de Sicile däremot är en slät tvåfärgad
vävnad, oftast med ett blommönster mot ripsartad botten.1
Det går oavbrutet framåt, 1769 äro 31 vävstolar i gång,2 och
1775, då kulmen synes vara nådd, finnas 52 vävstolar och 99
arbetare.3 Värdet av det under året tillverkade är nu icke mindre än
151,388 daler silvermynt,4 alltså en anmärkningsvärt stark ökning
på de tio år, Abraham Westman varit knuten vid fabriken.
Mäster Westman hade tydligen vid denna tidpunkt funnit, att
sidenfabriken var ett lönande företag, ty några år senare, år 1778,
köpte han den av kommerserådet Georg Conradi,5 vilken efter Johan
Gabriel Koschells död6 var ledare av handelsfirman. Abraham
Westman, som redan länge bott i gården vid Surbrunnsgatan,
istånd-satte och reparerade några av de gamla byggnaderna,
brandför-säkrade egendomen på nytt7 och fortsatte driften, som några år
framåt synes ha varit mycket lönande. Han hade en stor familj;
vid mantalsskrivningen 1780, då han hade varit gift 15 år, inte
mindre än elva barn och många tjänare: informator,
magasinsbetjänt, dräng, tre pigor och amma. Men av de 89 arbetarna voro
1 Angående dessa vävnadssorter, deras teknik och mönsterförråd, se vidare Svensk
rokoko i Nordiska museet, Stockholm 1924, sid. 46-51 samt S. Wallin och I.
Hen-schen a. a.
2 Komm. koll. årsberättelse 1769.
3 > » » 1775.
4 Med nuvarande myntvärde mer än 1/2 miljon kr.
5 Stadsing. kont. arkiv, Fria, del 11, sid. 484.
6 Johan Gabriel Koschell dog 7/s 1766. I bouppteckningen upptages ej
sidenfabriken.
7 Stockholms Stads Brandförsäkr. kontor, 1786 års verif. föl. 785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
