Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 LITTERATUR
en historisk redogörelse för den industrigren, som under forna dagar haft en
långt större omfattning på bruksplatserna och större nationalekonomisk betydelse
än vad man i allmänhet torde vara medveten om, nämligen alunindustrien.
Sedan denna hantering för några tiotal år sedan helt upphörde här i landet, har
den nästan fullständigt råkat i glömska, och ägnats föga uppmärksamhet av
forskare. Och dock är den mycket gammal och hade redan i slutet av 1500-talet
nått en hög utveckling både i tekniskt och ekonomiskt hänseende. Vid ett av
de största alunbruken, vid Andrarum i Skåne, fanns t. ex. tidvis ända till 400
arbetare och en sådan siffra uppnådde då icke många företag i landet. De
mängder av alun, som under århundradenas lopp använts här hemma eller exporterats,
representera ett högst ansenligtvärde. Aluntillverkningen var förenad med m ånga
stora svårigheter och fordrade en icke ringa yrkesskicklighet. Ur
teknisk-historisk synpunkt erbjuder den mycket intressanta uppgifter och för studiet av
den tekniska delen finnes bevarat ett osedvanligt rikt material, som man får
hoppas blir sammanställt och utnyttjat i en särskild beskrivning, som kan
komplettera Disponenten Fr. Killigs förträffliga uppsats om Lovers’ och
Ölands Alunbruk vid Degerharnn. l denna har nämligen förf. måst inskränka
sig till brukens historia i stort samtidigt som han ur de gamla
räkenskapsböckerna och handlingarna, som nu förvaras i Ölands Gement A.-B.:s arkiv
i Degerhamn, plockat fram en mängd för arbetsförhållanden och allmän
industrihistoria under gångna tider belysande notiser och uppgifter. Skildringen
av dessa alunbruks historia är berättelsen om en industris över
tvåhundraåriga kamp för sin av konjunkturer och rena tillfälligheter på marknaden
hotade existens. Aldrig ha de öländska bruken fått njuta av en tryggad
och lugn tillvaro och utveckling,
En redogörelse för den tekniska utvecklingen vid dessa bägge och vid
landets övriga sex alunbruk och dessas speciella tekniska terminologi bör
emotses med största intresse.
I Meddelanden XIV är den förhistoriska forskningen företrädd av tvenne
uppsatser, en om »Hällkista från stenåldern vid Grötebo, V. Eds sn. i Tjust»
av Harald Hansson samt en »Anteckningar om Gråborg» i Algutsrums sn,
på Öland av L. Stenberger,
Ivar Modéer har på nytt befordrat till trycket ett bröllopskväde på
möre-dialekt från år 1763 och försett denna med detaljerade språkliga kommentarer.
Av de mindre uppsatserna må nämnas Manne Hofrens: »En byordning
från år 1744», som in extenso återgives.
T. Althin.
Västsvenska folkminnesföreningen har i ett litet häfte, Tro, sed och
sägen. Folkminnen, utgivna av David Arill (Göteborg, Westergren & Kerber
1924) sammanfört ett urval av de uppteckningar (från västra Sverige), som
tidigare varit införda i Handelstidningens Veckoblad. Åtskilliga bidrag lämna
notiser av stort värde och även om man hos ett par kan se en viss »litterär»
anstrykning, är formen på det hela taget vårdad. - Som inledning äro
meddelade korta anvisningar för uppteckningsarbete på folkminnenas gebit. De
ha till författare utg., Sigurd Erixon, K. Ågren och Martin Lundqvist.
Därjämte är avtryckt en typlista över dräktskicket, i huvudsak utarbetad av
fröken Gerda Cederblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
