Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 AXEL HAMBERG.
AB och CD med åtminstone 50 cm. avstånd från varandra och på så
sätt, att ändarna A och D samt B och C gå något om varandra, såsom
fig. l visar. Nära dessa ändar göres nu med yxa en cylindrisk
utskärning, passande för de alnslånga tvärstockarna BC och AD att
ligga stadigt uti. Därefter göras i tvärstockarna liknande
utskärningar, uti vilka därpå det andra varvet längdstockar placeras. Vid
dessa ändar göras sedan liknande inskärningar som i de undre
stockarna och så fortsattes vanligen tills fem långstockar och fyra
tvärstockar komma att ligga på varandra. Mellanrummen mellan
stockarna bero på nedskärningarnas djup. Grå dessa genom hälften
av stockens tjocklek komma de olika stockarna att beröra varandra,
äro nedskärningarna mindre djupa, vilket var det vanliga förhållandet,
åstadkommes ett mellanrum.
I slutet av 1890-talet förekommo stockgärden mångenstädes
intill landsvägen mellan Murjek och Jokkmokk, som man på den tiden
o
passerade i sakta mak med hästskjuts. Ar 1919 observerade jag
detta slag av stängsel endast vid gården Själlarim (fig 2 o. 3) mellan
Koskats och Jokkmokk. Dessutom såg jag detsamma vid den östra
Björkholmsgården vid Skalka. Huruvida dessa stängsel ännu finnas
kvar, vet jag icke, men det är knappt troligt, emedan desamma på
båda ställena föreföllo tämligen murkna. De på fig. 3 synliga
x-formiga stakarna tillhöra ej typen, utan äro uppenbarligen ditsatta
för att hjälpa upp den fallfärdiga tillställningen.
Stockgärdet påminner i viss mån om de av Sigurd Erixon1
beskrivna knuttimrade gärdesgårdarna från Södertörn, Härjedalen,
Västerbotten och södra Lappland. Samma typ omtalas redan -
såsom Erixon anmärker - av H. Hildebrand i Sveriges Medeltid och
tyckes ha gamla anor. Långstockarne i denna gärdesgårdstyp läggas
emellertid i följd efter varandra, och stadigheten åstadkommes genom
att ändarna instämmas i tvärbalkar, som bilda en slags fot. Erixon
nämner även, att i Jörns socken förekomma flera variationer av
knuttimrade gärdesgårdar, däribland en, »vars princip är, att
timmer-murarna bilda skarpa vinklar eller knän, varigenom i princip samma
1 Sigurd Erixon: Knuttimrade gärdesgårdar och andra hägnader på Södertörn
. . o
- Östra Södermanlands Kulturhistoriska Förenings Årsskrift »Bygdén» 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
