Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 AXEL HAMBERG.
utan vid sidan om densamma hade måst uppföras ett ytterligare
stängsel för att hindra hästarna att hoppa över in på förbjuden mark.
Gikhaget är mycket allmänt i Jokkmokks socken och säkerligen
inom hela övre Norrland. Det blir mot söder troligen mera sällsynt,
o
men jag tror mig ha sett det i Ångermanland och möjligen i norra
Uppland. Ett gikhag finnes avbildat i Sigurd Erixons
bebyggelseundersökningar1 under benämningen »svejehag». Hans bild härstammar
från Färila socken i Hälsingland.2
Gikhaget bygges stundom mycket slarvigt med dåligt avkvistade
gärdslen o. s. v. En variant uppstår, om först på marken utlägges
diverse bråte, ris, stockar m. m. och över detta bärande underlag
uppställas saxarna, i vilkas övre klykor sedan horisontella stänger
kunna läggas. Ett sådant falskt gikhag åskådliggöres på fig. 8.
Ett ganska likartat stängsel avbildas även av Manne Eriksson2 bland
stängseltyper från norra Uppland.
Det är anmärkningsvärt, att sådana stängseltyper som
stockgärdet och gikhaget, vilka båda ställas löst på marken, uppenbarligen
tilltaga i vanlighet mot norr i vårt land. Möjligen står detta i
visst samband med den mot norr tilltagande perioden av kale i marken.
Denna period kan för Jokkmokk antagas räcka över ett halvt år,
medan den för Uppsala endast kan anslås till fyra månader. Även
är det tänkbart, att s. k. uppfrysningsfenomen ställvis inom de
nordligaste delarna av vårt land försvårar användningen av i marken
neddrivna störar av den grund, att de så småningom frysa upp och
lossna ur marken.4 Den mot norr ökade frekvensen av gikhaget kan
även ställas i samband med, att det kräver jämförelsevis litet arbete
samt att det är lätt att flytta.
Märkvärdigt nog synes gikhaget återkomma i Alperna. Från
det bayerska och österrikiska alpområdet har Marie Andree-
1 Fataburen 1918, s. 34.
2 En dylik stängseltyp är under namnet håg mycket vanlig i Småland och Blekinge.
Jfr nu också Sigurd Erixon, Gärdesgårdstyper i Blekinge hembygdsförbunds årsskrift
1925. - Red:s anm.
3 Bondeliv i Norra Uppland vid mitten av förra århundradet. - Fataburen 1925.
4 Jämför: A. Hamberg: Zur Kenntnis der Vorgänge im Erdboden beim Grefrieren
und Auftauen etc. - Geol. Fören, Förh. 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
