- Project Runeberg -  Fataburen / 1926 /
186

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 AXEL HAMBERG.

torde kunna förklaras så, att kreaturen sedan gammalt äro vana vid,
att det ej lönar sig att angripa ett stängsel, varför de icke komma
på den idén att pröva sina krafter på en gärdesgård, den må vara
huru usel som helst. Däremot är det av vikt, att grinden är stark,
ty den blir i första hand föremål för angrepp.

Emellertid ställas ofta andra stolpar framför de bärande
stolparna, fig. 10, och i så fall får konstruktionen en hög grad av
stabilitet i synnerhet om stolpparen förenas genom vidjor ovanför
stängerna.

Den vanliga gärdesgården, på vilken jag hört benämningen
»sjuhage», förekommer även rätt allmänt. Vid gården Snavva har
jag sett en mycket gles variant av densamma. Den är uppförd
medelst parvis i marken ordentligt nedkörda störar, men
mellanrummen mellan dessa äro icke fyllda med tättliggande gärdslen,
utan endast tre eller fyra gärdslen med stark lutning ligga över
varandra med stora mellanrum och vilande på väl tilldragna hankar
av gran.

Det skulle vara av ett visst intresse att utreda, i vilken mån de
lappländska stängseltyperna influerats av de gamla svenska
lagbestämmelserna om hägnad, vilka kunna följas ända till de
medeltida landskapslagarna. Dessa förordningar torde väl ha förlorat i
betydelse i Lappmarkerna på grund av avståndet, den senare
odlingen och den avvikande miljön. Byggningabalkens bestämmelse
(kap. 5 § 3), att gärdesgård skall vara »tät» har möjligen stått i
någon relation till höns- och svinavel, men har i så fall saknat
betydelse för Lappmarkerna, där knappt någondera förekommer.
Kanske just därföre glesa stängseltyper äro så vanliga däruppe.
Däremot gäller det att skydda åker och äng ej endast för kor och
hästar utan även för renar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:52:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1926/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free