Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 203
För Konrad Nielsen står det alldeles klart, att tältkåtan, eller
åtminstone den enkla, med tältkåtan konstruktivt överensstämmande
torvkåtan, är urformen, nr vilken torvhus sådana som Guttorms
gamme över den typ, som Leem avbildar, under tidernas lopp
uppstått. Denna syn sammanhänger med den starka betydelse
Nielsen tillägger kupolformen hos kåtakonstruktionen i motsats till de
»norska» gammernas mera reguljära sparrtak av triangulär
genomskärning. Jag har redan tagit ställning till denna uppfattning, som
jag icke kan dela. Än vidare är det mig omöjligt att tro på
Nielsens härledning av Guttorms gamme från tältkåtan eller den enkla
torvkåtan.
Det första skäl till tvivel i detta avseende, som man måste
taga hänsyn till, är det, att hela denna konstruktionsart, som jag
här kallar baeljekkonstruktionen, på intet sätt gör intryck av att
vara primitiv, och att den så att säga blir mindre primitiv, ju
närmare i serien vi nalkas tältkåtan. Denna ytterst sinnrika
anordning, som tillåter att var som helst på några få minuter resa
stommen till ett fyrsidigt sparrtakshus, saknar varje motstycke hos de
relativt primitiva folk, med vilka lapparna kulturellt, språkligt eller
antropologiskt kunna antagas hava ägt någon förbindelse.
Ingenstädes i nordöstra Europa eller Nordasien bland flyttande stammar,
vare sig utvecklade rennomader eller jägarfolk, anträffas någon dylik
byggnadsform. Det flyttbara tält, som öster om lappmarkerna
användes ända bort till Behrings sund och för övrigt såväl på Grönland
som i Nordamerika, är det enkla, koniska stångtältet av upptill
förbundna, raka stänger. Som fast byggnad förekommer samma
konstruktion i de finska folkens »kota» liksom i den nordsvenska
kokskålen av den typ, som är företrädd vid Skansens jämtländska fä-
. .
bodvall. Även bland de nordasiatiska folkens fasta byggnader
saknas motstycken till baeljekkonstruktionen, såvitt jag kunnat finna.
Den är, vad tältet och den enkla torvkåtan beträffar, en specifikt
lapsk sak och måste på grund av sin utomordentliga
ändamåls-lighet snarast betraktas som frukten av en mycket lång utveckling.
Så vitt vi nu veta, har lappkulturen inom sina nuvarande gränser
ingalunda någon särdeles lång utvecklingstid bakom sig. Skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
