Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 209
kontrollera densamma, synes tillfullo bestyrka hans påstående. En
statistik, som förekommer i Amund Hellands stora geografiska
handbok över Norge,1 belyser i hög grad detta förhållande, vad beträffar
Finmarkens amt under slutet av 1800-talet. Det framgår härav, att
år 1860 av samtliga 2,894 familjer i Finmarkens amt 701 eller 24 %
bodde i garnmer. Inom den häri ingående lapska befolkningen bodde
61 % i gammer. - 1887 utgjorde de i gammer boende inom amtet
15 # av befolkningen, de i gammer boende lapparna 44% av den
lapska befolkningen.
Såsom synes, har den norska gammebebyggelsen ganska hastigt
avtagit mot slutet av 1800-talet, men även den lapska har minskat.
Att procenttalet lappar, som bott i gammer hela tiden varit
betydligt större än motsvarande procenttal av den norska befolkningen,
kunde omöjligt tagas till intäkt för att ganimen skulle vara något
specifikt lapskt, även om man icke hade äldre tiders vittnesbörd om
att den i långt större utsträckning än senare brukats också på rent
norska områden. Den utsträckning i vilken gammen t. o. m.
under 1800-talets slut använts av norrmän, skulle icke vara tänkbar,
om den lånats av dem från lapparna. Ett så kraftigt kulturlån från
ett lägre stående till ett högre stående folkskikt kan näppeligen
under de förhållanden, som här förelegat, vara tänkbart. Därför skulle
erfordrats, att den högre stående befolkningen skulle befunnit sig i
stark minoritet och varit kulturellt avskild från sin stamort, vilket
ju icke ens i det nordligaste Norge någonsin varit fallet.
Vi äga alltså rätt att antaga, att gammekonstruktioner av olika
slag, allesammans dock genom sin inre stolpresning och sitt
spärr-tak, sin rököppning i taket och sin yttre torvbeklädnad besläktade
med den lapska baeljekhyddan, en gång varit synnerligen utbredda i
de nordliga norska kustbygderna. Det är icke omöjligt att påvisa,
att denna byggnadsart ägt gammal hävd i den kulturkrets, till
vilken den norska nordvästkusten i alla hänseenden hört, den kring
Nordsjön och Atlanten grupperade, av huvudsakligen nordisk
befolkning bebodda kust- och övärlden.
I de hänseenden, som starkast påverkat byggnadssättet, samman-
1 A. Helland, Norges land og folk. XX (Finmarkens Amt) s. 415.
14-260299. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
