Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LAPSKA TORVKÅTAN SOM NORDISK HUSFORM. 221
som en primitivare lappkåta. Möjligen har Linné sett dylika enkla
stångtältstommar i Lyckseletrakten. I Iter Lapponicum (2 uppl.
Uppsala 1913, s. 57) beskriver han »winterkotter, hwars käppar de
föra med sig, af 3 radiis summo bifurcatis» och beledsagar
meddelandet med en liten teckning. Denna anses av Wiklund (Sv.
Linnésällskapets årsskrift VIII s. 84) föreställa en vanlig
förrådsställning; Linné skulle då ha misstagit sig, vilket ju icke är otroligt.
Men då hade han, när han kort därpå får se vanliga kåtor, bort
erinra sig och rätta sin förra anteckning, såsom han i andra fall
gjort. Själv har jag på fjället söder om Teusajaure i Lule
lappmark sett en dylik »lavvo»-stomme stående.
Slutligen kunde det vara i hög grad befogat att undersöka,
huruvida icke de flerstädes i den lapska traditionen spökande
underjordiska bostäder, vilka sättas i förbindelse med lapparnas flykt undan
farliga inkräktare, tsjuderna, kunna innebära något av sanning.
o
Åtskilliga av dessa »tsjudergravar», som anträffas här och där i
fjälldalarna, lära hava innehållit kol. Det förefaller icke omöjligt, att
vi här på lapskt område knnna anträffa motsvarigheten till de olika
slags underjordiska vinterhus, som förekomma i Nord-Asien. Att
lapparna verkligen bebott dylika underjordiska hyddor är ingalunda
säkert men får väl icke anses omöjligt. Måhända hava vi till och
med en antydan därom från tiden omkr. 1520 i biskop Erik
Walcken-dorffs1 relation till påven, i vilken det talas om ett slags folk,
som »bo i underjordiska hus». Ett förnyat, grundligt genomarbetande
av alla lapska bebyggelseformer, såväl de nuvarande som de spår av
äldre, vilka kunna uppletas, torde vara i högsta grad av behovet
påkallat. Det skulle, såsom jag här hoppas ha kunnat visa, giva
åtskilliga uppslag icke blott rörande den lapska utan även den
nordiska byggnadskulturens ursprungligaste skeden.
1 »Skraelingar . . . Subterraneas domos habitant> Finmarkens Beskrivelse, Brev til
Påve Leo den 10:e, utg. av K. H. Karlsson o. G. Storm. Kr:a 1901, s. 12-13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
