Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 NOTISER.
Tillägg.
Sedan denna uppsats blivit satt, har jag under en diskussion inom en
krets av etnologer och språkmän, vid vilken uppsatsens innehåll.debatterats,
erhållit en del upplysningar och inlägg, vilka givit mig anledning till några
tillägg.
Till sid. 206-208, angående det lapska ordet goattes samband med
liknande ord, betecknande mindre byggnader i såväl indoeuropeiska som
finsk-ugriska språk, har jag erhållit den sakkunniga upplysningen, att goatte
måste anses ha sitt ursprung på finsk-ugriskt ej på indoeuropeiskt håll.
Likheten mellan de två grupperna av ord med gemensam betydelse anses
möjligen kunna bero på urfrändskap. Någon avgörande betydelse för
byggnadsformens härkomst har dock, enligt mitt förmenande, ordets ursprung ej.
Till sid. 219, angående de stöd över vilka grytåsen hänges, har
påpekats den betydelse, denna ås av vissa forskare (t. ex. Sirelius) tillskrivits
för uppkomsten av hela ba3ljekkonstruktionen. Att en mindre, fristående
grythängningsställning skulle vara upphov till hela konstruktionssättet
förefaller mig dock, med den syn jag har på problemet, mindre sannolik än
den förklaring av stolpstöden såsom bärare av rököppningens ram, jag givit.
För min uppfattning talar bl. a. tillvaron av flera »grytåsar» över varandra
i större kåtor, av vilka dock endast den nedre, som i enlighet med sin
praktiska uppgift vilar löst på »hanbjälkarna», »törrismuöre», har funktionen
av grytstöd. Den fasta »grytåsen» i tältkåtan anser jag vara en förenkling,
åstadkommen för att minska antalet lösa delar, men med uppoffring av den
ur praktisk synpunkt viktiga flyttbarheten. F. ö. finnas i gamla, enkla
bseljekkåtor (t. ex. hos Leem) flyttbara grythängningsanordningar helt
oberoende av kåtans konstruktion.
NOTISER.
Nordisk etnologi som examensämne vid Uppsala universitet. Den 31
oktober 1925 avlades vid Uppsala universitet fil. lic.-examen i ämnet Nordisk
etnologi av intendenten Sigurd Erixon. Till examinator hade
universitetskanslern förorduat intendenten fil. dr N. E. Hammarstedt. Härvid har vid
universitetet upptagits ett nytt ämne, som är av betydelse icke minst för de
forskningsgrenar, som Nordiska museet representerar och för utbildningen
av nya krafter i de kulturhistoriska museernas tjänst.
I den ansökan, som av intendenten Erixon inlämnades till Kungl. Majrt,
framhölls ämnets såväl vetenskapliga som nationella betydelse och att dess
omfattning och avgränsning mot andra studiegrenar är sådan, att dess
upptagande såsom särskilt examensämne vore fullt motiverat. I en till
ansökningen fogad bilaga lämnades en redogörelse för ämnets allmänna ställning
och karaktär.
Ansökan tillstyrktes av Filosofiska fakulteten i Uppsala den 4 april
1925, som i samråd med intendenten Hammarstedt uppgjorde studieplan i
ämnet. Ärendet remitterades sedermera till Filosofiska fakulteten i Lund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
