Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 223
vilken den 2 maj efter förberedande yttrande av professorerna M. P:n Nils
son, Rydbeck och Weibull uttalade sig i saken. Fakulteten delade
visserligen sökandens uppfattning, att studiet av allmogekulturen är av den vikt
och uppnått den utveckling, att det bör upptagas som studie- och
examensämne vid universitetet, men ville erinra om »att sedan längre tid
tillbaka akademisk examen vid Lunds universitet efter särskild för varje gång
meddelad dispens avlagts i ämnet folkminnesforskning och att i vederbörlig
ordning uppgjord och godkänd studieplan för detta ämne finnes upptagen i
Fakultetens studiehandbok». Fakulteten ansåg ämnet folkminnesforskning
vara nästan identiskt detsamma som Nordisk etnologi och ansåg denna
fördelning av ett i dess mening likartat stoff på tvenne ämnesgrenar
olycklig, men ville icke därmed hava sagt, »att den finner beteckningen
’folkminnesforskning’, än mindre beteckningen ’nordisk etnologi’» klar och
lycklig. För sin del förordade Fakulteten i stället »att sökanden finge avlägga
sagda examen i ämnet folkminriesforskning efter i vederbörlig ordning
fastställd studieplan i överensstämmelse med den av honom uppgjorda
kursförteckningen». Dock ansåg fakulteten att den nuvarande examinatorn i
folkminnesforskning möjligen borde kompletteras med en extra examinator,
på grund av ämnets omfattning.
Häremot anförde Filosofiska fakulteten i Uppsala den 20 maj 1925 att
likheten i vissa rubriker i de båda studieplanerna visserligen kunde föranleda
antagande av ämnenas nära identitet, men vid närmare granskning visar det
sig »att den nu gällande studieplanen i folkminnesforskning särskilt avser
allmogelivets andliga sidor», och att man där saknar en verklig anknytning
till den allmänna etnologiens problemställningar och litteratur.
Benämningen nordisk etnologi måste därför bibehållas och det påpekades hurusom
de båda ämnena »nordisk etnologi» och »folkminnesforskning» mycket väl
kunna förekomma vid sidan om varandra och »intetdera behöver eller många
gånger ens kan tränga undan det andra». De »äro bägge av vikt för det
svenska kulturarbetet».
Den 3 juli 1925 beviljade Kungl. Maj:t intendenten Sigurd Erixons
ansökan. Filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet upptager numera (i
Supplement 1926) nyssnämnda studieplan för filosofie licentiatexamen i
Nordisk etnologi, och så småningom torde även en studieplan för filosofie
kandidatexamen komma att upprättas och fastställas.
Studieplanen för fil. lic.-examen lyder som följer:
»Studierna för denna examen avse framför allt att befästa och utveckla
förmågan av vetenskapligt arbete inom den nordiska etnologiens område.
En nödvändig förutsättning härför är, förutom en grundläggande kännedom
om denna vetenskapsgrens metoder och hittills uppnådda resultat,
tillräckliga kunskaper i de hjälpdiscipliner, som forskaren i nordisk etnologi
behöver anlita vid sitt arbete. Examinanden bör sålunda medelst vederbörliga
betyg i filosofie kandidat- eller ämbetsexamen styrka sig äga nödiga
insikter i nordisk och jämförande fornkunskap, nordiska språk och
religionshistoria. Han bör vidare genom undersökningar i fältet, hithörande
arkivforskningar och museiarbete skaffa sig praktisk vana vid den tekniska sidan
av sin vetenskap och slutligen genom egna forskningsresultat ådagalägga
förmåga av självständigt vetenskapligt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
