Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
WESTERMARCK, EDWARD: Ritual and Belief in Marocco. D. l o. 2.
London 1926. 608. o. 629 s. 8:0.
Att de nordafrikanska folkens seder och bruk erbjuda ett utomordentligt
intressant jämförelsematerial för europeisk folklivsforskning är ett förhållande,
som, i samma mån, de bli kända, måste för etnologen framträda i allt
bestämdare drag. Redan Lanes år 1836 utkomna klassiska bok »The Männers
and Customs of the modern Egyptians» utgjorde i antydda hänseende en
fortfarande allt erkännande och all uppmärksamhet värd början, och i senare
tid hava flera arbeten och avhandlingar av bestående urkundsvärde sett dagen.
Bland dessa intager såväl på grund av sin vetenskapliga fullödighet och
omfattning som själva det folkmaterial, som det behandlar, professor
Wester-marcks ovan nämnda arbete hedersplatsen.
Professor Westermarcks storartade etnologiska och sociologiska
författarskap och vetenskapliga verksamhet äro för väl kända för att här behöva
omnämnas, och även flera av de i föreliggande arbete ingående, kanske mest
betydelsefulla kapitlen äro för fackmännen redan bekanta från vetenskapliga
handlingar och tidskrifter såsom Finska vetenskapssocitetens förhandlingar,
Acta Academise Aboensis, Folk-Lore m. fi. För den svenska allmänheten
föreligger en god och ganska ingående populär framställning av forskarens
reseupplevelser och iakttagelser i »Sex år i Marocko, reseskildringar»
(Helsingfors 1918.)
Från Fataburens synvinkel sett måste varje utomeuropeiskt folks
etnografi företrädesvis vara av intresse i den mån densamma uppvisar
överensstämmelser med vårt eget folks eller våra frändfolks, och i den mån dessa
likheter yppa möjligheter att på ett eller annat sätt låta förklara sig. Denna
synpunkt var också bestämmande för mig, när jag i denna tidskrift 1914
(s. 56 ff.) hade nöjet att anmäla den särdeles värdefulla avhandling om
åkerbruk, åkerbruksriter och årsfester, som ingår i kapitlen 15-17 av här
ovan nämnda bok.
Frestande är att här begagna tillfället att Öka listan över där anförda
likheter. Otvivelaktigt är det nämligen inom åkerbruks- och
årshögtidssederna, som vi anträffa de för oss intressantaste och mest överraskande
överensstämmelserna mellan marockansk och nordisk folktro. Men även många andra
kapitel i professor Westermarcks arbete såsom de om »baraka» - den
mystiska kraften eller »makten» i naturen och hos människorna -, de om
döds-och begravningsseder, »det onda ögat» m. fi. inbjuda i vidsträckt mått till
jämförelser med föreställningar och bruk hos vårt folk. Jag lämnar emellertid
15-260299. Fataburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
