Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 LOUISE HAGBERG.
höjd hwilken afhuges wed rotten och sättes i en låda om et kapmåls
rymd med jord utij ock tages liusstumpar om 3 a 4 tums längd ock
bines med en trå wed war qwist där sätes paper litet från Huset med
bokguld hwilkit gifwer et präktigt sken, dana busken jnbäres af
däsa utsirade fliker då musiken öpnas på sama Melodin som däsa
wärsar som flekorna siunga som så lyder.
Wårt wärda brudepar till ära,
en brinande buske bäras fram
Twå jungfruer månde honom bära
som hema äro i wårt lag,
förutan Rot med qwist och top,
dana busken wäxer öp.
himlen gif wårt brudpar lyka,
wälsigna den (sic!) til siäl ock krop.
På brölop siunges dena wärs som han står, men i andra samqwäm
brukas wärdfolk i stälet för brudepar.»
När sedermera Math. Lönnberg (f. 1837 och dotter till prosten
Stenhammar i Risinge) år 18751 omnämner »julbusken» såsom en då
försvunnen sed, synes hon uteslutande ha begagnat sig av den
Dybeck-ska uppgiften såsom väl varande vida utförligare än hennes egna
hågkomster. Att hon själv torde haft minne av seden i fråga tycks
nämligen framgå av tvenne i Nordiska Museet förvarade uppsatser av
hennes hand. I den första: »Ett besök i hembygden», inkommen på
Artur Hazelius’ tid, talar hon om en del minnen från sin »barndoms
samliv med folket», och i den senare benämnd »Julfirandet», år 1906
erhållen genom förmedling av dr Hammarstedt, skriver hon:
»Flickorna i bygden brukade gå med julbusken, en grant utsmyckad liten
gran. De voro själva utstyrda med hvita klädningar och granna
huf-vudprydnader, de samlade på detta sätt matvaror till en juldans. Jag
mins icke om de gingo på någon bestämd afton.» Denna sista punkt
tyder ju på egna iakttagelser.2
1 Risingebygden för 50 år sedan, i »Land och Folk» 1875.
2 Anmärkas bör kanske att förf., som i den första uppsatsen talar om julgranar i
sitt barndomshem (omkring år 1845) icke omnämner denna i den andra, där hon talar
om julbusken, således särskiljas dessa två begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
