Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 LOUISE HAGBERG.
vid skulle lia sjungits kunde sagesmannen ej erinra sig, liksom ej heller
att flickorna skulle ha varit klädda på något särskilt sätt.
Måhända kunna spår efter julbusken påträffas även i andra
närbelägna socknar. Men i så fall vilka? Vad menas egentligen med
Risinge bergslag? När det gäller att angiva gränserna för en viss
bergslag, äro begreppen ofta ganska svävande. Enligt gamla
Risinge-bor, vilka av herr Levén härom tillsports, utgjorde Risinge socken icke
någon särskild bergslag för sig, ehuru den del, som föll inom socknen,
benämndes Risinge bergslag, utan bildade tillsammans med flera andra
socknar en bergslag med gemensam bergsmästare och bergsfogde.
Någon sockenskillnad gjordes vanligen ej, när det talades om
»Bergslagen», varmed då avsågs norra Östergötlands bergslag, vilken
omfattade ungefär Finspångaläns härad eller som det också hette,
Risinge tingslag, vartill räknas socknarna Skedevi, Vånga m. fi.1 -
Sedan gammalt har Risinge socken haft bergslags privilegier men
förklarades genom ett Kungl, brev av år 1606 höra till Vånga
bergslag. År 1830 upphörde emellertid privilegiet, och numera finnas i
Risinge socken inga vare sig hyttor, gruvor eller bergsmansgårdar kvar.
Som man kunde tänka sig, att uppgifter om julbusken skulle vara
tillfinnandes även i övriga socknar inom tingslaget, ha
efterforskningar därstädes igångsatts. En hitintills från Vånga erhållen uppgift2
talar visserligen om »julbusken», men den hade enligt sagesmannen
»ingen annan betydelse än julgranen sedermera». Den var något över
en halv meter hög, prydd med pappersglitter och talgljusstumpar
och tändes julaftonskvällen jämte någon annan kväll under helgen.
Att stjärngossar gingo omkring på 1850-talet minnes han även, och
att de skulle ha glöggpanna och glögg, var de drogo fram. I
Gammalkils sn (Östergötland) hade man även enligt vad en år 1843 född
kvinna berättat »julbuske», men den var upphängd i taket med
toppen nedåt.3
Benämningen julbuske synes ej ha varit så särdeles ovanlig. Från
1 Jfr J. A. Almquist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 I, i
Meddelanden från Svenska Riksarkivet. Ny följd II. 6. Stockholm 1917 och M. Höjer:
Sverige. II. l, sid. 73. Stockh. 1881.
2 Meddelat av Johan Nilsson i Stensäter, Vånga.
3 Föregående meddelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
