- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
42

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 N. E. HAMMARSTEDT.

att Herodotos (II, 47), icke ingår på någon utförligare beskrivning
än han gör om fornegypternas offer -av svin - ett för dem eljest
orent djur – eller svingestaltade bröd åt sina äringsgudomligheter
Osiris och Isis, så mycket mer som han var invigd i
Demeterkul-tens mysterier (II, 171) och kunnat göra jämförelser: tystnadslöftet
har, som han själv anger, bundit honom. Ej osannolikt skulle vi
eljest ha funnit åtminstone etnologisk samhörighet, där den grekiske
folkskildraren fann sig föranlåten att se direkt historiskt samband.
Ett sådant samband är det ock lockande att, trots avståndet i tid
och rum, vilja skönja mellan å ena sidan det nordiska, enligt
Her-vararsaga i februari infallande svinoffret vid festen för grodd åt
Frö (Od) och Fröja och å andra sidan de gamla Medelhavsländernas
svinoffer vid motsvarande högtid åt sina fruktbarhetsgudinnor av
skilda namn. Tidsavståndet blir avsevärt reducerat, om vi erinra
oss, att vanakulten är litterärt dokumenterad för nordgermanska
folk redan vid vår tidräknings början. Svinoffret kan ha utgjort
ett ursprungligt och väsentligt element i denna religionsform och
med den ingått i Frökulten. Märklig är svinets benämning
Va-ningi, varigenom såsom K. Krohn framhåller, detta husdjur
betecknas såsom särskilt helgat vanerna.L

Med de i det föregående anförda med åkerbruket förbundna
riterna visa en del uteslutande till husdjursskötseln anknutna seder
fullkomligt motsvarande drag, likasom de å andra sidan visa
otvivelaktigt släktskap med de jagar- och fångstmansriter, som i det
följande skola beröras. Från Torskinge socken, Västbo härad,
Småland, har uppgivits,2 att man på juldagen plägade äta svinfötter
och därvid samlade benen av dessa och kastade dem i svinstian »för
att det skulle bli tur med grisarna följande år». Från Rhein-Pfalz
meddelar Jahn,3 att man på fettisdagsaftonen spisar svinkött med
kål och morgonen efter utkastar de efterbliva benen så långt bort

1 Se vidare K. Krohn, Skandinavisk mytologi, 1922, s. 79 ff., 96, ett vittnesbörd,
som på grund av den skeptiskt kritiska ställning, som förf. intager, måste tillmätas
stor betydelse.

2 Meddelat av fröken Rut Sandström.

3 Anf. arb., s. 105.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free