- Project Runeberg -  Fataburen / 1927 /
75

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR. 75

lig färgning, utan har tyget vävts av naturfärgat garn i två nyanser. Såväl
genoin kyperttekniken som genom sitt rutade mönster skiljer sig alltså
Gerums-manteln från de tidigare funna danska bronsåldersmantlarna, som äro utförda
i enkel tvåskaftsväv och enfärgade.

Liksom vävanalysen är rekonstruktionen av mantelns användning
synnerligen ingående gjord och belyses av instruktiva illustrationer. Manteln har
varit hopfästad medelst ett spänne vid halsgropen och har icke burits
likformig, utan den från högra axeln nedfallande fliken har varit avsevärt
längre än den andra. På samma sätt anser författaren att de danska
bronsåldermantlarna burits och rättar härvid Sophus Mullers rekonstruktion, där
manteln fått symmetriskt fall. Docent Lindqvists rekonstruktion bor med
den omsorg som den är gjord vara riktig; nära överensstämmande med den
bars grekernas chlamys, som i hög grad erinrar om våra bronsåldersmantlar.
Märkvärdigt är dock att den nordiska manteln i motsats till den grekiska i
huvudsak skulle ha skylt högra sidan, det vore i stället naturligast att denna
lämnades mest fri.

Författaren håller för sannolikast att Gerumsmanteln är av inhemsk
tillverkning, och det är ju ej förvånande att den rika textilkonsten i Norden
verkligen har så gamla anor. Dock framhålles att mantelns form (och även
teknik) kan ha påverkats från sydeuropeiskt dräktskick. Men troligare synes
recensenten förhållandet varit det motsatta, så t. ex. ha ju grekerna så
sent som på 600-talet f. Kr. lånat chlamys från sina norra grannar.

Bokens utstyrsel är synnerligen förnäm, men varför föreligger arbetet
på två språk? Kunde inte den tyska avfattningen ha räckt?

o. o.

USSING, H.: Aarets og Livets Höjtider. Köpenhamn 1925. 136 s. 8:0.
Med ill.

I Danmark synes det hava blivit den där väl ännu högre än hos oss
uppskattade folkhögskolan, som i första hand dirigerar den inhemska
folklivslitteraturen. Hos oss torde däremot, trots bristen på lärostolar vid
universiteten, den akademiska studieverksamheten i övervägande grad utgöra
den fundamentala drivkraften för vår inhemska’ folkforskning. En följd av
denna skiljaktighet i grundförutsättningarna är bl. a. den, att den danska
folklivsskildringen i regel aldrig släpper natur- och kulturmiljön ur sikte,
under det att vi svenskar gärna avskilja de enskilda företeelserna ur sin
vitala omgivning för att inordna dem i ett eller annat vetenskapligt-kausalt
sammanhang. Det hela synes i Danmark mindre utmynna i inhemsk
etnografisk forskning än i kulturhistoriskt bildande undervisning. Det blir mera
skildring än undersökning. Skillnaden framgår klart vid en jämförelse mellan
här ovan nämnda bok och M. P:n Nilssons »Årets folkliga fester». Möjligen
ligger orsaken till ej oväsentlig grad i olika folklynne hos oss och våra
sydliga bröder, kanske dock mera i olika historiska förutsättningar.

När man, såsom vanligen är fallet med nutidens danska folklivsförfattare,
inskränker sig till en allsidig framställning av ett mindre områdes odling
och befolkning, blir nog den »danska metoden» otvivelaktigt den bästa. Vid
skildringen av gård, by, bygdelag och även ort kan miljö- och helhetsstäm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 15:53:09 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1927/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free