Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEAN ERIC REHNS FÖRSTA VERKSAMHETSÅR VID MANUFAKTURKONTORET. 117
desseineur Lieutenant vid fortifikationsstaten. Under mitt vistande
i Paris lärde jag den då nyligen påfundna gravyren att gravera
kopparstycken, som likna rödkriteritningar».
En stark konkurent i sin lärareverksamhet (han var även
föreståndare för en privat gravyrskola) fick Gillberg i en av de andra
kamraterna från lärotiden hos mästaren J. E. Rehn, nämligen Peter
Floding. Deras mellanhavanden skildras i »Den svenska
konstakademien», sid. 104 ff.
De nu framlagda stickproven ur det rika arkivmaterial riksens
ständers manufakturkontor lämnat till eftervärlden, ge oss tydliga
bevis på vilka värdefulla och exakta uppgifter vi i själva verket
kunna hämta därur. Här har framlagts en undersökning, till tiden
begränsad till ett fåtal år av kontorets verksamhet, och belysande
endast en liten del av sidenfabrikationens område, nämligen
förså-vitt den varit knuten till dess främste målsman Jean Eric Rehn.
Det fortsatta systemastiska genomarbetandet av urkunderna bör
kunna lämna oss minst lika värdefulla resultat till övriga
manufakturers tillstånd och livaktighet under frihetstiden. Man kan även
därur hämta ett tillförlitligt material också till de konstindustriella
företagens fördelning i olika landsdelar. Genom dessa företags
ställning till manufakturkontoret få vi en klar överblick av deras
resurser och utveckling. I ett flertal fall skänka handlingarna goda
riktlinjer vid bedömandet av produkterna även i stilistiskt
hänseende, och om graden av utländsk påverkan, såväl ifråga om de in-1
tryck den rent konstnärliga ledningen utifrån mottagit som om
antalet och ofta även halten av de utländska medhjälpare, som engagerats
för arbetenas utförande. När det gäller sidenfabrikationen voro de
franska påverkningarna dominerande. Skulle det emellertid hända
att även drag av annat nationellt kynne kunna komma att spåras,
när vi nått fram till en säkrare indentifiering av bevarade
1700-talstillverkningar, torde det icke vara omöjligt att där kunna se spår
av individuell verksamhet hos mera kvalificerade arbetare också av
annan nationalitet. Likaväl som vi sågo att fabrikören Poijet
in-förskrev sidenprover utan Rehns kontroll (fast denne i detta
speciella fall händelsevis kom att upptäcka det), likaväl veta vi genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
