Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 LITTERATUR.
iiingar och måste därför ägna särskild omsorg åt deras förvaring. De
lapska förrådsgalgarna, plattformarna, iörrådsskjulen och stolpbodarna,
»suonger», »luovve», »luokte», »njalla», »buere», visa en ovanlig klar och
belysande bild av utvecklingen (rent typologiskt sett) från upphängning
i träd till stolpbod och kunde snarare än de från alla håll sammanförda
exemplen på .subkonstruktioner till hus, bestående av pålar, hava tjänat
som »ergologiskt» stamträd. - Att de schweiziska stolpbodarna (liksom
många andra) tillfälligtvis tjäna som bostad, bevisar icke, vad förf. vill
bevisa att de äro att härleda från gamla bostadsformer. Alla slags
byggnader användas tillfälligtvis som bostad, och förrådshusen med förkärlek
om sommaren, då de äro relativt tomma och dessutom svalare än den
ordinarie bostaden.
I fortsättningen ger förf. en framställning av ett par andra
förhistoriska byggnadsformer, »Wohngruben» och vasshyddor, vilka visserligen ej
förekomma i Schweiz, utan i Elsass och Italien, men som i anslutning till
den föregående framställningen äga jämförande etnografiskt intresse. De
med sadeltak av torv täckta, 60 cm. i jorden nedgrävda herdekojor, som
brukas i Vogeserna, anknytas med full rätt till de även från Schweiz kända
förhistoriska »Wohngruben», av vilka några anses ha varit bebodda så sent
soin inemot år 1000 e. Kr. De ställas i samband med de vinterhyddor,
täckta ined gödsel, som Tacitus skildrar hos germanerna i Tyskland. I
Galizien användas dylika bostäder ännu i dag, och i Savoyen förekomma
under de av sten byggda husen källare, som inrymma ej blott förrådsrum utan
även kök och stall. De sydsvenska backstugorna, som till tre väggar
begagna den naturliga marken, förtjäna att i detta sammanhang omnämnas
liksom också de tyvärr ännu ej närmare undersökta, endast genom tradition
kända verkliga »Wohngruben», vilka sannolikt i tämligen sen tid brukats
av lapparna i Norrbotten och Norge.
Till samma grupp som den romerska Campagnans vass-(säv-)täckta
hyddor höra en hel rad företeelser i skilda delar av Europa. Hos oss är
det väl närmast vissa kölar- och skogsarbetarkojor samt de lapska
riskåtorna som böra framdragas till jämförelse. .-. En nästan universell
utbredning1 synas de härnäst behandlade, ur en stock uthuggna trappstegarna äga.
I nästföljande kapitel, som handlar om vissa ålderdomliga ornament,
synes det mig som om förf. råkat ut för den nära till hands liggande faran
att vilja datera och lokalisera »Völkergedanken». Ett tandsnittsornament
på en spånask från Schweiz (själva asken är intressantare än ornamentet)
är visserligen fullkomligt identiskt med ornamentet på ett lerkärl från
en bronsålderspålby liksom sicksacklinjer på ett korsvirkeshus i Elsass
likna sicksacklinjerna på alla möjliga slags föremål ända från paleolitisk
tid - men vart kommer nian med sådant? Möjligen till psykologiska
och religionshistoriska reflexioner över dessa elementära utsmyckningars
uppkomst och innebörd, vilka aldrig kunna verifieras och alla se nästan
lika sannolika ut. - Dock med vissa undantag! Det finnes ett på all
karvsnittsornamentik förekommande rosettmönster, som uppstår då man
i en cirkel inskriver ett antal spetsovala figurer, som mötas i centrum
och utstråla radiellt. Denna passarlek, så gott som oundviklig, när man
har en passare (men ogörlig utan detta instrument), har i några fall fått
en fortsättning, i det man med några punkter och streck förvandlat spets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
